American engraver with Delleker.
James H. Young har också graverat en världskarta 'The World on a Globular Projection...' av D. H. Vance som kom ut i Philadelphia c:a 1830. Kartan är känd i bara två exemplar, ett finns hos Cornell University i staten New York och ett fanns hos VÖBAM i Stockholm, numera hos Library of Congress.
Bland arbeten.
Varle's United States, 1817.
Finley's North America, 1826.
Indiana 1834, Carolinas 1835, Virginia, 1837.
Mitchell's National Map of American Republic, 1846.
Kentucky, 1850.
The World on a Globular Projection...
Tooley. RdeT.
Ca. 1665-ca. 1735.
Holländsk bokhandlare. Han omtalas 1691 som 'maatematische instrumentmaaker' i Amsterdam där han två år senare blev bokhandlare. Hans affär omfattade även konst- och karthandel. Han gav 1697 ut 'Het nieu en compleet Pas-kaert-Boeck van de Noord- en Oostzee'. Ca 1700 gav han ut en atlas med 36 kartor och 1719 'Nieuwe groote Spiegel'. 1721 utannonserade han ett stort, nytt 'Paskaert van de Straats Davids
A mathematical and nautical instrument maker, Loots also published manuals on navigation. For a time he was in partnership with an engraver, A de Winter, and an author of text books on charts, Claes de Vries, who had ambitions to publish a very large sea atlas of some 200 charts but this was never completed on the scale contemplated. Some of their charts were sold to Gerard van Keulen and others were used in a sea atlas published in 1697. Charts by Loots also appear in a number of other pilot books and sea atlases of the time.
Bland arbeten.
Het nieu en compleet Pas-kaert-Boeck van de Noord- en Oostzee.
Nieuwe groote Spiegel.
Paskaert van de Straats Davids.
Kleerkooper.
Holländsk bokhandlarfirma, grundlagd i Amsterdam 1678 av Joannes van Keulen (se denne). Denne handlade med sjökort samt matematiska och nautiska böcker och instrument som han till viss del gjorde förarbetet till. Som förläggare gav han ut en rad stora sjökartverk som 'De lichtende Zeefaakkel' (1680-84), 'Zee Atlas' (1680) och 'De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt' (1695). Dessa verk kom i flera nyutgåvor. - Hans son, Gerard van Keulen, fortsatte verksamheten, reviderade de gamla kartorna och kompletterade med nya. Efter hans död 1726 fortsatte företaget under ledning av Johannes van Keulen d.y. (d. 1755). 1728 utkom en fransk utgåva, 'Flambeau de la mer' i 4 band, och 1753 en reviderad utgåva, 'De nieuwe groote lichtende Zee fakkel'. Från 1779 var Gerard Hulst van Keulen (se denne) innehavare av företaget och ombesörjde flera nyutgåvor av firmans atlaser. 1802 hade 'Zee-Fakkel' (med text på holländska, franska och spanska) kommit ut i 26 utgåvor, och 'Zee-Atlas' (utan text) i 15 utgåvor....
Bland arbeten.
De lichtende Zeefaakkel.
Zee Atlas.
De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt.
Flambeau de la mer.
De nieuwe groote lichtende Zee fakkel.
Nissen. - Nouv. biogr. gen. - Phillips. - Wieder.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Trögds härad. 1860.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Hur Carta marina kom till Uppsala"
Av Lars Munkhammar.
I februari i år bröts förseglingen till en samling brev som kastar ljus över Uppsala universitetsbiblioteks förvärv av Carta marina 1962. Breven är skrivna av den polske greven Emeryk Hutten-Czapski (1897-1979) och mottagaren är Józef Trypu´cko (1910-1983), sedemera professor i slaviska språk i Uppsala. Av breven framgår att Hutten-Czapski var den som sålde kartan till universitetsbiblioteket och att Trypu´cko var den som förmedlade affären. Hutten-Czapski hade haft offentliga uppdrag i Polen före andra världskriget, bland annat som riksdagsman. Efter kriget levde han i exil och var en stor samlare, inte minst av kartor. Han donerade sedermera sina samlingar till Nationalmuseet i Kraków, där de nu utgör en egen avdelning. Carta Marina fanns i två kända exemplar (det andra ägdes av Stadsbiblioteket i München) och priset var 150 000 svenska kronor (ca 1,3 miljoner i dagens penningvärde), en summa som var svår att uppbringa för biblioteket i ett slag. Lyckligtvis erbjöd sig direktör Göran Z. Haeggström, Almqvist & Wiksell, att förskottera pengarna. Senare kunde kostnaderna täckas med bidrag från ”Kungafonden” och andra donatorer. En dag i november 1962 anlände förste bibliotekarien på Carolina till Gèneve, där Carta Marina och dess ägare befann sig. Nästa dag kom Haeggström med pengarna. Kartan besiktigades och affären gjordes upp. Sedan satte sig Sallander åter på tåget och Haeggström flög med Carta marina (i famnen får man förmoda) tillbaka till Sverige. Kartan befann sig i tryggt förvar i Uppsala redan samma kväll. Carta marina trycktes 1539 i Venedig. Upphovsmannen var Olaus Magnus, ”Sveriges siste katolske ärkebiskop” (utnämnd, men aldrig tillträdd, reformationen kom emellan). Den är epokgörande bl. a. därför att den visar Nordens länder för första gången återgivna med ganska korrekta proportioner. Den är tryckt i träsnitt på nio sammanfogade blad. Kartan omtalades redan av upphovsmannen själv, men senare uttrycktes ibland tvivel på att den någonsin existerat i verkligheten. 1886 återfanns dock ett exemplar i Hof- und Staatsbibliothek (nuvarande Bayerische Staatsbibliothek) i München. Att dessa exemplar i vissa ögon var en svensk nationalklenod i exil, illustreras av att Kungliga biblioteket omkring 1960 underhandlande med biblioteket i München om att få byta till sig kartan. Var Uppsalaexemplaret av Carta marina befunnit sig innan det kom i greve Emeryk Hutten-Czapskis ägo är fortfarande okänt. Utlagt med tillstånd av förf., erhållet den 2 juni 2006 med e-post.
