1790-1873.
Engelsk kartograf. Brorson till den kände kartografen Aaron Arrowsmith (se denne) och gick i lära hos honom från 1810. Vid morbroderns död etablerade han en egen kartaffär i London. Hans första publikation var en 'London Atlas', som kom ut 1834 och senare i två upplagor till. 1858 kom en ny och stor atlas med 68 kartor. Han gav dessutom ut en mängd specialkartor och utförde också kartor för flera geografiska verk. Arrowsmith var 1830 med om att grunda 'Royal Geographical Society' i London.
Bland arbeten.
London Atlas.
Dict. nat. biogr.
Född Kurkslätts socken i Finland d. 2 april 1779.
Militär, tecknare. Föräldrar: kapellanen Mikael Thersner och Johanna Dorph. - T. begynte redan vid sju års ålder sin militära bana, i det han då vardt antagen till skeppsgosse, i hvilken egenskap han tjänstgjorde under ryska kriget 1788-90. Sergeant vid arméns flotta 1794 och fänrik 1799, var han såsom informationsofficer vid Göteborgs eskader 1804 anställd att förrätta hydrografiska mätningar i Bohuslän. 1808 löjtnant i Fältmätningskåren, dit han blifvit förflyttad året förut, deltog han på skilda håll krigsoperationerna 1808-09, blef kapten 1810 och medverkade s. å. vid gränsregleringen mellan Sverige och Ryssland. Sedan han i 1813-14 års krig haft åtskilliga kommenderingar och sistnämnda år befordrats till major i Fältmätningsbrigaden, förrättade han bl. a. 1815-17 fältmätningar i Skåne. 1825 tog han afsked ur krigstjänsten med öfverstlöjtnants rang. - Bland elementen i hans ungdomsbildning hörde bl. a. att med grafstickeln frambringa åtskilliga småstycken. På egen hand förkofrade han sig gradvis i tecknin...
Bland arbeten.
Fordna och närvarande Sverige
Svenskt biografiskt handlexikon. Nordisk Familjebok, första utgåvan.
1603-56
JUSTUS DANKERTS (son) 1635-1701
The Dankerts family, of whom the above were the most important, was very large and ramifying having had a lot of members who were active in engraving on an artistic level. In this short view, however, we are dealing mainly with those who took part in the atlas production.
The family’s roots can be traced back to Cornelis Danckerts (1536-1595), a carpenter in Amsterdam. From his marriage with Lijsbet Cornelisdr two sons are known: Cornelis Danckerts de Rij (1561-1634) and Danckert Cornelisz (ca. 1580-1625). Cornelis and his descendants called themselves Danckerts de Rij. Danckerts Cornelisz who is at the root of the line we are now interested in was first a skipper then a stone merchant. He married Lijstbeth Jansdr, shortly after the turn of the century. Several members of his branch were well-known engravers-etchers, mapmakers and printsellers (Keuning, 1955). Danckert Cornelisz had two sons: Cornelis Danckerts (1603-1656) and Dancker Danckerts (1614-?).
Cornelis the elder brother established himself as...
Karta öfver Stockholm. - 1904.
47. Jörgensen, Jörgen. - 1912.
Olaus Magnus text till den berömda kartan "Carta Marina".
Texten finns även på katalanska, spanska och engelska.
Bureus karta över norden
Kartor och atlaser
Bilder och planschverk
Teckenförklaringar
"Kommentar till... Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius."
Kommentar till handkolorerad kopparstickkarta ur världsatlasen Harmonia Macrocosmica av Andreas Cellarius.
Förläggare: Gerhard Valk och Peter Schenk Amsterdam 1708.
Framställning i rummet av himlens och jordens södra halvsfärer
Om tanken att framställa himlen och jorden gemensamt på en och samma karta stammar från Cellarius är inte känt; säkert är att det används mycket sällan och utgör en av egenheterna i Cellarius' världsatlas. Denna atlas frmastår bland övriga sedan sextonhundratalet utgivna stjärnatlaser som ett mästerverk såväl vetenskapligt som grafiskt; med full rätt ger honom Rudolf Wolf (1816-1893) särskilt erkännande i sin bekanta ”Geschichte der Astronomie” (München 1877).
Till grund för vår karta ligger antagandet att betraktaren ser genom himmelssfären ned på jordens södra halvklot. Centrum för kartan ligger i Atlantiska Oceanens södra del, sydöst om Rio de la Platas mynning. På jorden, vars omkrets på kartan löper 82 mm innanför himmelssfären, igenkänner man Sydamerika (rött) och Afrika (grönt), det ännu outforskade Antarktis vid jordens sydpol kännetecknas av gul färg. Tvivelsutan har vid kartans tillkomst större vikt lagts vid framställningen av himlavalvet. Liksom på alla stjärnkartor i Cellarius' ”Harmonia Macrocosmica” är stjärnbildernas figurer tecknade med största noggrannhet och stjärnorna i dem är framställda genom stjärnformade symboler av olika utseende och storlek. Användandet av olika symboler för de enskilda stjärnorna tjänar som kännetecken på dess ljusstyrka. Redan i äldsta tider var det brukligt att inordna stjärnorna i sex storleksklasser efter deras ljusstyrka varvid de ljusaste stjärnorna räknades till den första storleksklassen och de svagaste, för blotta ögat nätt och jämt skönjbara stjärnorna, till den sjätte. Cellarius använder på sina stjärnkartor för stjärnorna sex olika storlekar av en stjärnformig symbol där symbolen är större och har fler flikar ju ljusare stjärnan är. Denna indelning användes förmodligen redan i den numera förlorade stjärnkatalog som utgavs år 150 f. Kr. av den grekiske astronomen Hipparchos från Alexandria.
Cellarius hade inte behövt teckna in stjärnbildernas figurer på stjärnkartorna om han hade begagnat sig av det förfarande som Johannes Bayer (1572-1625) använt i sin stjärnatlas ”Uranometria” (Augsburg 1603). Han betecknade nämligen stjärnorna inom varje stjärnbild med grekiska och latinska bokstäver. Längre fram förde det allmänna bruket av hans tillvägagångssätt till att figurerna försvann från stjärnkartorna; då vi betraktar de praktfulla stjärnkartorna i världsatlasen ”Harmonia Macrocosmica” kommer vi att glädja oss åt att Cellarius fortfarande utformat sina kartor efter gammalt bruk.
