1541-1627.
Matematiker, kartograf, rektor i Skálholt och biskop i Hólar. Utbildad i Hólars katedralskola och sedan på Köpenhamns universitet. Utnämndes till biskop 1570 med uppgiften att driva igenom protestantismen på norra Island. Thorlaksson förblev biskop i Hólar till sin död 20 juli 1627.
Thorlaksson redigerade och publicerade minst 80 böcker under sin tid som biskop, bland annat första bibeln på isländska 1584 och den isländska lagboken. Han gjorde även den första användbara kartan över Island 1590, en karta som kom att kopieras under stor del av 1600-talet av alla stora kartografer.
Bland arbeten.
Island, 1570, använd av Ortelius 1595 och Blaeu 1643.
Celestial globe, 1575.
Norse discoveries America, 1606, manuskript.
1794-1873. Född i Krakow, död i Paris.
Polsk officer. Redan 1813 var han ute i fält som underofficer, kastade sig sedan över militära och matematiska studier, och blev 1822 lärare vid artilleriskolan i Warszawa. 1830 var han på nytt ute i fält som kapten och tvingades därefter gå i landsflykt. Under några år vistades han i Frankrike och England och kom 1835 till Norge. Där blev han efter hand betrodd med olika offentliga ingenjörsarbeten, speciellt i 'Vassdragsvesenet', och blev 1846 anställd som kanaldirektör. Bland hans stora arbeten kan nämnas kanalen vid Moss. 1848 sade han upp sig från sitt arbete och reste till Paris för att deltaga i polackernas frihetskamp. Efter en tid återvände han till Norge och blev på nytt anställd inom kanal- och havsväsendet. 1855 kallade hans landsmän åter på honom och han lämnade då Norge för gott. Han blev senare lärare vid olika krigsakademier. Han lyckades aldrig återse sitt hemland.
Tids-Tavler, b. II, 1873.
Ca. 1755-1836.
Engelsk kopparstickare och kartförläggare. Redan som ung var han en erkänt duktig kopparstickare och fick flera gånger pris för sina arbeten. Han arbetade speciellt med mezzotintotekniken och uppfann en metod för att utföra mezzotintotryck i färg. För det fick han ett fint pris av Society of Arts 1776. 1794 ingick han kompanjonskap med James Whittle (se denne) och övertog Robert Sayers (se denne) konsthandel och kartförlag. Laurie övergav då sin verksamhet som utförande konstnär, och gick helt upp i sina nya uppgifter. 1812 drog han sig tillbaka och överlät sin plats i firman till sonen Richard Holmes Laurie. Firman gav ut en rad större atlaser.
Dict. nat. biogr.
Stockholm - Mentzer ca 1860.
Grusslok, Melica ciliata - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
The old economic map
in the Region of Mälaren.
In connection with the enclose process (“laga skifte”) it was recommended
that a summary of the maps to generalized representation of whole parishes be
produced. This work was much furthered by the order that the parish maps could
serve as a sort of qualification works for surveyors. Summaries of the
enclosure maps were also put together as framework (“stomkartor”) both for
the topographic maps and for the economic maps that were drawn for "härad"
districts that consists of a group of parishes. The economic "härad"
maps were printed in the scale of 1:50 000 beginning with the maps of the
"härad" of Uppsala county (“län”) 1860. The economic maps of
Uppsala, Stockholm, Södermanland and Västmanland counties are here analyzed
as to their reliability as sources for geographical studies by means of a
comparison between the printed maps, the field maps (e.g. the revised "stomkartor")
and the underlying enclosure maps. The descriptions (“beskrivningar”)
belonging to the economic maps have been compared with official statistics
from the same years, if possible. As a result it can be said that the old
economic maps are well done and the field checking was very carefully
performed. Consequently the maps in question give a very fine synchronous view
of the regions. They should be more used by geographers, historians and
statisticians. Unfortunately all Sweden does not possess such maps.