Född 1787 7/1 på Ojamo i Lojo sn (Nyland), död 1830 19/5 i Stock (Finska förs.).
Överstelöjtnant. Kartograf. Landskapsmålare och etsare. Son av löjtnanten Axel Maximilian C. och Barbro Elisabeth Toll. Deltog som fältmätningsofficer i finska kriget 1808-09. Tjänstgjorde 1819-24 som adjutant hos riksståthållaren i Norge J. A. Sandels och företog under denna tid talrika resor. Chef för graveringskontoret vid Ingenjörskåren 1826.
Bland arbeten.
Karta över belägenheten omkring Stockholm 1817.
G. M. CARPELAN, Vues norvégiennes, I-II, Sthlm 1826-27: 8 utsikter, akvatinter.
Karta över Djurgården. 1829.
D. K. W. BAUMGARTEN-CRUSIUS, Schweiz’s historia, Strängnäs 1833: titelblad, akvatint.
Hultmark, 1944.
Född d. 18 maj 1717. Död i Stockholm d. 19 mars 1793.
Arkitekt, gravör, konstälskare. Född d. 18 maj 1717. Son af Erik Bure och Rebecka Rehn (af den gamla stockholmska borgarsläkten), upptog R. moderns släktnamn.Gift med Anna Kristina Rungren.
Efter idkade militärstudier, därunder han lade sig särdeles vinn om teckning, ingick han vid fortifikationen och befordrades till löjtnant-dessinatör vid nämnda kår.
För att blifva i tillfälle att lära etsningskonsten eller, såsom det då hette, »skedvattensgravyren», reste han 1740 med offentligt understöd till Paris och utförde där under Le Bas' skickliga ledning åtskilliga lyckade arbeten i antydda väg, däribland planscherna öfver Ulrika Eleonoras bisättning och begrafning efter Hårlemans teckningar. Nämnda konstnär uppgjorde med honom 1745 ett kontrakt, enligt hvilket han mot årlig lön skulle gå de svenska sidenfabrikerna tillhanda »med mönster- och patronritning samt fasoners projekterande». Han hade vid denna tid återkommit till fäderneslandet, där han blef en eftersökt teckningslärare.
I sällskap med J. P...
(Svenskt biografiskt handlexikon)
1630-1702. Född i Västerås, död i Uppsala.
Svensk naturforskare. 1648-54 studerade han medicin i Uppsala och vid holländska universitet, 1655 blev han adjunkt vid universitetet i Uppsala, 1658 professor i teoretisk medicin (med fysik, botanik, anatomi och kemi). Han var en betydande botaniker och medicinsk forskare. Hans mest berömda verk är 'Atlantica sive Manheim' i tre band (1677-98). Där försökte han med stor lärdom bevisa att Sverige var identiskt med Platons Atlantis.
Bland arbeten.
Atlantica sive Manheim.
Sv. män och kv.
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Jordreva, Glechoma hederacea - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Grasset de Sainte-Sauveur, Jaques
Biografiska uppgifter:Montreal 1757 - Paris 1810.
A late eighteenth and early nineteenth century French (Canadian) artist, writer and diplomat, Jacques Grasset de Saint-Sauveur left Montreal in 1764 and began his studies with the Jesuits of Sainte-Barbe, in Paris. His first published book, Costumes civils de tous les peoples connus, dates from 1784. It deals with his lifelong passion of chronicling the peoples of other lands, particularly in remote areas. His other works include, Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), and Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806). Groenlandais (Native of Greenland) was engraved by Labrousse for the c. 1797 publication, Costumes de different pays. Jacques Grasset de Saint-Sauveur both designed the engravings and wrote the text for all of these publications. Besides being an artist and writer Jacques Grasset de Saint-Sauveur also led an active diplomatic career. He served as France's vice-consul in Hungary and elsewhere. Today the art of Jacques Grasset de Saint-Sauveur may be found in the following collections; the Bibliotheque Nationale, Paris, the National Library of Australia, Auckland Art Gallery, New Zealand, and the New York Public Library.
Bland arbeten:
Costumes civils de tous les peoples connus (1784), Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806), Costumes de different pays (c. 1797).
