SÖK KARTOGRAFER, GRAVÖRER M.FL.

LE ROUGE, GEORGE LOUIS.

Fransk geograf under mitten av 1700-talet. Han var ursprungligen ingenjör men fick titeln kunglig geograf hos Ludvig XV. 1733 gav han ut 'Théatre de la guerre en Allemagne' som kom i flera utgåvor, 1784 'Nouvel Atlas portatif', 1757 'Recueil des côtes maritimes de la France' och 1760 'Topographie des chemins de l'Angleterre'. Mer kulturhistoriskt betingat är 'Curiosités de Londres' (1765) och 'Curiosités de Paris' i 3 band (1778).

Bland arbeten.
Théatre de la guerre en Allemagne.
Nouvel Atlas portatif.
Recueil des côtes maritimes de la France.
Topographie des chemins de l'Angleterre.
Curiosités de Londres.
Curiosités de Paris.

Nouv. biogr. gen. - Phillips.

MALLET, ALAIN MANESSON.

1630-1706. Född och död i Paris.
Fransk ingenjör. Efter en tids verksamhet som militäringenjör hos kungen av Portugal återvände han till Paris och blev matematiklärare åt Ludvig XIV:s pager. 1671 utgav han ett militärtekniskt verk, 'Les travaux de Mars, ou l'art de la guerre'. Ett geografiskt verk i 5 band med en mängd kartor och planer, 'Description de l'Univers, contenant les différens systemes du Monde' utkom 1683 och i nyutgåva 1685. 1702 lät han utge 'La Géométrie pratique' i 4 band.

Description de L'Universe
His Description de L'Universe contains a wide variety of information, including star maps, maps of the ancient and modern world, and a synopsis of the customs, religion and government of the many nations included in his text. It has been suggested that his background as a teacher led to his being concerned with entertaining his readers. This concern manifested itself in the charming harbor scenes and rural landscapes that he included beneath his description of astronomical concepts and diagrams. Mallet himself drew most ...
Bland arbeten.
Les travaux de Mars, ou l'art de la guerre.
Description de l'Univers, contenant les différens systemes du Monde.
La Géométrie pratique.

Nouv. biogr. gen.

Maclaine, Archibald

Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.

Karta öfver Stockholm. - 1904.

'Estats de Pologne Suboivisés suiuant l'estendue des Palatinats...' - Jaillot 1681, P. Mortier ca 1711.

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.