VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

JANSSONIUS, JOHANNES.

1588-1664.
In 1612, married one of cartographer Jodocus Hondius's daughters and began working as a publisher in Amsterdam. From 1616 until his death, Janssonius published numerous maps of various parts of Europe. From the 1630s, he worked in partnership with his brother-in-law Henricus Hondius.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.

LUND, JOHAN MICHAEL.

1735-1824. Född och död i Bergen.
Norsk ämbetsman. Han var en tid prokurator i Telemark, vistades sedan från 1783 under några år i Köpenhamn, och var 1786-1804 lagman på Färöarna. 1807 blev han utnämnd till borgmästare i Bergen. 1785 gav han i Köpenhamn ut 'Forsög til en Beskrivelse over Övre-Tellemarken', ett verk som blev belönat med 'Det danske Landhuusholdnings-Selskabs' guldmedalj.

Bland arbeten.
Forsög til en Beskrivelse over Övre-Tellemarken.


Halvorsen.

SCAVENIUS [LAURIDS CLAUSEN].

1562-1626. Född i Köpenhamn, död i Stavanger.
Danish geographer, Bishop of Stavanger.

Norsk biskop. Han studerade först i Köpenhamn och senare i Rostock och Wittenburg där han tog magistergraden. 1590 blev han rektor vid Metropolitanskolan i Köpenhamn, 1594 professor pedagogicus vid universitetet där, och 1605 biskop i Stavanger. - Vid sidan om sin andliga verksamhet utarbetade han den första kända specialkartan över sitt stift. Den blev först publicerad i Blaeus (se denne) atlas med Scavenius' namn påtryckt, senare utan större förändringar upptagen i andra kartverk där endast utgivarens namn är angivet.


Tooley. Ehrencron - Jessen.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


Bottenhavet. Härnösand - Sundsvall - Brämön. - Stockholm 1937.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.