VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

BRETEZ, LOUIS.





Bland arbeten.
'Plan de Paris' också känd som 'Plan de Turgot'. 1734-1739.


Matérn, Johan Anton von

Född 1683 i Stockholm, död 1767 i Alvhem, Älvsborgs län.
Johan Anton Matérn, adlad von Matérn, född 1683-10-22 i Stockholm. Konduktör vid fortifikationen 1704-11-06. Löjtnant vid fortifikationen 1708-03-26. Kaptens karaktär 1722-06-26. Kapten vid fortifikationsbrigaden i Göteborg 1731-12-04. Major vid fortifikationsbrigaden 1741-03-05. Generalkvartermästarelöjtnant vid finska brigaden 1742-07-23. Flyttad till Stockholmsbrigaden och fortifikationskontoret 1744-11-10. RSO 1748-09-26. Överste och kommendant i Landskrona 1748-10-27. Adlad 1751-11-21 (introducerad 1756 under nr 1963). Avsked 1760. Död 1767-12-20 i Alvhem i Skepplanda socken, Älvsborgs län och begraven 1768-01-05. 'Han blev 1708 kommenderad från armén för att göra kartor över Polen, Samogitien och Litauen. Bevistade 1708-07-04 slaget vid Holofzin samt 1709 belägringen av Poltava, där han med egen hand uppsatte skanskorgarna längs efter linjen till betäckning av svenska armén. Blev fången vid Perevolotjna 1709-07-01 och förd till Tobolsk i Sibirien, varest han sysselsatte sig med kartors förfärdigande öve
...
Bland arbeten.
Nova descriptio geographica Tattariæ magnæ.


Dupuy de Bordes, Henri-Sébastien


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



'Karta öfver berustade säteriet Säbyholm... Rönnebergs härad af Malmöhus län'.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.