VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Covens et Mortier

1721 - ca 1862.
The Amsterdam publishing firm of Covens and Mortier (1721 - c. 1862) was the successor to the extensive publishing empire built by Frenchman Pierre Mortier (1661 - 1711). Upon Mortier's death in 1711 his firm was taken over by his son, Cornelius Mortier (1699 - 1783). Cornelius married the sister of Johannes Covens (1697 - 1774) in 1821 and, partnering with his brother in law, established the Covens and Mortier firm. Under the Covens and Mortier imprint, Cornelius and Pierre republished the works of the great 17th and early 18th century Dutch and French cartographers De L'Isle, Allard, Jansson, De Wit, and Ottens among others. They quickly became one of the largest and most prolific Dutch publishing concerns of the 18th century. The firm and its successors published thousands of maps over a 120 year period from 1721 to the mid-1800s. During their long lifespan the Covens and Mortier firm published as Covens and Mortier (1721-1778), J. Covens and Son (1778 - 94) and Mortier, Covens and Son (1794 - c. 1862)
...

VEEN, ADRIEN.

1572-ca. 1632.
Holländsk kartograf. Gjorde sig främst berömd för konstruktionen av en ny typ av sjökort. Han hävdade att den vanliga plana formen gav en felaktig framställning av kartbilden och försökte istället 'gebulte kaarten' så att den följde jordens buktning. De första kartorna av denna typ kom ut under åren 1595-98. De blev mycket omstridda och var knappast länge i bruk. Han samarbetade senare med Jodocus Hondius d.y. (se denne). År 1613 gav de förutom en Nordenkarta, även ut en himmelsglob.


Nederl. biogr., II. - Orbis., s. XV.

LOTTER, MATHIAS ALBRECHT.

1741-1810.
Gravör. Arbetade åt sin far, Tobias Conrad Lotter, och tog sedermera över dennes rörelse.


Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936


'Dvcatvs Silesiae Glogani...' - Blaeu ca 1640.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.