VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Linschoten, Jan Huygen van.

1563-1610.
Van Linschoten, born in Haarlem, is heard of in the service of the Portuguese Archbishop of Goa where he spent five years between 1583 and 1588. On his return to Holland he produced a History of his travels, important for the inclusion of maps from Portuguese sources, at that time rarely available to Dutch - or any other - cartographers. The maps (including a world map by Petrus Plancius) engraved by van Langren, are highly decorative with large cartouches, the arms of Portugal, compass roses, rhumb lines and sea monsters. Some are illustrated with views of prominent places or islands.

CALWAGEN, ERICH

1733-1806. Born in Norrköping.
Dansk geograf, gav 1769 ut en geografisk karta över Medelpad.
Land Survey Apprentice 1749, commission surveyor for the Västernorrland region in 1757. Staff surveyor 1784 for Vasa county. Retired 1802.

Bland arbeten.
Karta över Medelpad.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.

DUDLEY, ROBERT.

1573-1649.
Engelsk upptäcktsresande och kartograf. Han studerade i Oxford och blev framförallt duktig i matematik. 1594 ledde han en expedition till Västindien och han var även i Orinoco och Ghana. Han slog sig senare ner i Florens där han höll på med skeppsbygge och annat ingenjörsarbete. 1646-47 gav han ut ett stort verk, 'Dell Arcano del Mare' som i 6 delar behandlar sjörätt, praktiskt sjömanskap och navigation, skeppsbygge m.m., samt 131 sjökort över hela världen. En nyutgåva kom 1661. Båda hör till rariteterna inom sitt område.

Bland arbeten.
Dell Arcano del Mare.


Phillips. - Tooley.


Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936


Biskopsdömet Paderborn. - Blaeu 1643/44.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.