VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

L'ENFANT, PIERRE CHARLES.

1754-1825.
L'Enfant was born in Paris where he trained to be an architect. He came to America in 1777, and served George Washington as an engineer during the Revolutionary War. In 1791 President Washington asked L'Enfant to design the new capitol city in the District of Columbia. L'Enfant designed a city similar in layout to the then French capitol city of Versailles. The Capitol in Washington sits in a position similar to that of the palace in Versailles, the White House (originally called the President's House) in the position of Grand Trianon, and the Mall is like the Parc. The Commissioners of the City of Washington wanted to have a printed copy of the plan when they began to sell building lots. L'Enfant irritated them by working slowly and releasing only sketchy plans . On instruction from President Washington, Thomas Jefferson on February 27, 1792 wrote a letter to L'Enfant dismissing him as city planner. L'Enfant died penniless and was buried on a friend's estate. In 1909 his remains were moved to Arlington Natio
...


Washington Map Society. Se även wikipedias artikel, 'Pierre Charles L'Enfant'.


MELANDER, GUSTAF MAURITZ.

1779-1829.
Fortifications officer. In the 1790s, worked on maritime measurement of Lake Mälaren.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.


MERCATOR, RUMOLD.

Ca. 1547-99.
Tysk kartograf son till Gerard Mercator (se denne). Född i Leuven, död i Duisburg. Han började som bokhandlarlärling hos förläggaren Arnold Birckman i Köln och arbetade sedan under flera år vid dennes filialer i London och Antwerpen. Men så kastade han sig över geografiska studier och blev sin fars medhjälpare. Världskartan 1587 är det första kända arbetet från hans hand. Senare följde en Europakarta och 1590 en Tysklandskarta. Efter faderns död ansvarade han för utgivningen av dennes atlas.


Averdunk.



Stockholm - Mentzer ca 1860.



'XVII. Provinciae Belgii sive Germaniae Inferioris...' - Lotter ca 1770.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.