VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

AKREL, FREDRIK A.

1748-1804.
Kopparstickare, f. 1748 i Södermanland, d. 1804 i Stockholm, tillhörande släkten Achrelius (se d. o.). Under studenttiden i Upsala var han elev af globtillverkaren A. Åkerman, och 1773 gjorde han en studieresa till Paris, men måste redan följande år af brist på medel återvända till Sverige. Han blef 1776 gravör vid Vetenskaps-akademien och några år därefter föreståndare för Kosmografiska sällskapets globtillverkning samt ledamot af Konstakademien. Globtillverkning och kartritning voro A:s hufvuduppgifter, och hans i flere afseenden förbättrade glober funno god afsättning både inom och utom fäderneslandet. Dessutom utvecklade han Flodings manér att dels med stickeln, dels med torr nål underhjälpa etsningen, men hans arbeten förråda ofta ett handtverksmässigt utförande.



Bland arbeten.
Bland hans gravyrer märkas porträtt af Gustaf III, Ehrenstrahl, Stiernhielm, Linné och K. G. Tessin.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.


Waesbergen, Johannes Janssonius van.

fl. 1661-81 (JAN JANSSON'S HEIRS)
Van Waesbergen, established as a bookseller in Amsterdam, acquired by inheritance from his father-in-law Jan Jansson many of Jansson's plates including those of the Atlas Minor, the Civitates Orbis Terrarum and the Atlas of the Antique World. These works were republished by him, or after his death in 1681 by his son, also named Johannes. For a time he was associated with Moses Pitt in the abortive attempt in 1680-81 to publish an English version of the major atlases by Blaeu and Jansson.


HERMELIN, SAMUEL GUSTAF.

1744-1820. Född och död i Stockholm.
Svensk kartograf och friherre. 1770 blev han bergsmästare och 1781 bergsråd. Han gjorde även en förtjänstfull insats som kartograf genom att ta upp en gammal plan om geografisk beskrivning och kartläggning av Sverige och Finland. Verket påbörjades 1795 och avslutades 1818 med totalt 33 kartor med titeln 'Geographiske chartor öfver Swerige i 4 afdelingar'. Det 'Hermelinska kartverket', som är den första svenska rikskartan i atlasform, fick stort erkännande. Arbetet med kartorna försatte honom i svåra ekonomiska omständigheter. Hermelin var medlem av en rad lärda sällskap både i Sverige och utomlands.

Bland arbeten.
Kartor i verket Geographiske chartor.
Finland.
1. Storfurstendömet Finland.
2. Nylands och Tavastehus samt Kymmene-gårds höfdingedömen.
3. Savolax och Karelens eller Kuopio höfdingedömen.
4. Uleåborgs höfdingedöme.
5. Wasa höfdingedöme.
6. Åbo och Björnebergs höfdingedöme med Åland.
Sverige.
1. Swerige med tillgränsande länder.
2. Carlstads höfdingedöme eller Wärmeland. (2 blad).
3. Elfsborgs höfdingedöme.
4. Göta rike eller Södra delen af Sverige.
5. Göteborgs och Bohusläns höfdingedöme.
6. Halmstads höfdingedöme eller Halland.
7. Helsingland och Gestrikland.
8. Herjeådalaen.
9. Jönköpings, Kronobergs och Blekings höfdingedömen.
10. Kalmar höfdingedöme med Öland.
11. Kopparbergs Säters, Näsgårds och Wester bergslags fögderier i St. Kopparbergs höfd.
12. Linköpings höfdingedöme eller Östergötland.
13. Nyköpings höfdingedöme.
14. Skaraborgs höfdingedöme.
15. Skåne eller Malmöhus och Christianstads höfdingedömen. (2 blad).
16. Stockholms höfdingedöme.
17. Stora Kopparbergs höfdingedöme eller Dalarne.
18. Svea rike och Norrland.
19. Upsala höfdingedöme.
20. Westerbotten och Lappmarken, eller Umeå höfdingedöme.
21. Westerås höfdingedöme.
22. Wisby höfdingedöme eller Gottland.
23. Ångermanland, Medelpad och Jämtland eller Wester Norrlands höfdingedöme.
24. Örebro höfdingedöme.

I atlasen ingår även 3 vyer / utsikter.
1. Utsigt af ett Wattenfall i Lappmarken.
2. Utsigt af en Belägenhet i Finland.
3. Utsigt af Stockholm.

Totalt 33 kopparstick.


(Lönborg, s. 193-209. - Sv. män och kv.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



KARLBERGS SLOTT, Solna socken, Danderyds skeppslag, Uppland.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.