VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

JOHNSTON, Sir WILLIAM.

1802-88. Född och död i Kirkhill.
Skotsk kartograf, bror till JOHNSTON, ALEXANDER KEITH. Efter sin lärotid som kartgravör etablerade han 1826 tillsammans med sin bror det ansedda kartförlaget W. & A. K. Johnston i Edinburgh. William Johnston hade under årens lopp en rad olika offentliga förtroendeuppdrag. Bla. var han under några år borgmästare i Edinburgh. 1867 drog han sig tillbaka från företaget.


Dict. nat. biogr.

THORLAKSSON, THORDUR.

1637-1697.
Kartograf och biskop i Skálholt. Barnbarn till Gudbrandur Thorlaksson, troligen på fädernet. Intresserad av astronomi och geografi vilket återspeglas i de astronomiska bilder han gjorde samt i de kartor över Island som han producerade, bland annat en manuskriptkarta från 1670. Thorlaksson gav även ut den första tryckta upplagan av Landnámabók 1688.
Han var gift med Gudridur Gisladottir.

Bland arbeten.
Kopierade 'Norse map' och ritade 'Stars' 1668, använd av Torfaeus 'Gronlandia antiqua' 1706.
'Island' 1670, manuskript.

YOUNG, JAMES H.


American engraver with Delleker.

James H. Young har också graverat en världskarta 'The World on a Globular Projection...' av D. H. Vance som kom ut i Philadelphia c:a 1830. Kartan är känd i bara två exemplar, ett finns hos Cornell University i staten New York och ett fanns hos VÖBAM i Stockholm, numera hos Library of Congress.


Bland arbeten.
Varle's United States, 1817.
Finley's North America, 1826.
Indiana 1834, Carolinas 1835, Virginia, 1837.
Mitchell's National Map of American Republic, 1846.
Kentucky, 1850.
The World on a Globular Projection...


Tooley. RdeT.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


'Trakten omkring Stockholm i IX blad' Sydöstra bladet. - 1861.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10588

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.
Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.
Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.
Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som 'The Fries Family of Botanics'.

Tillbaka till början.