HENRIK SJÖFARAREN, HENRIQUE EL NAVEGADÔR.
1394-1460.
Portugisk prins som runt 1430 lät inrätta ett kartografiskt centrum i södra Portugal. Var 'den store vägrödjaren som slutade med upptäckandet av sjövägen till Indien.'
Svensk uppslagsbok.
Född 1800 21/9 i Tortuna sn (Västm.), död 1863 18/7 i Stockholm (Klara).
Gravör vid Sjökarteverket, tecknare och målare. Son av kopparstickaren Samuel A. Och Charlotta Christina Lindius Elev vid Konstakademien, där han 1816 erhöll en jetton. Lärde sig samtidigt gravera för C. D. Forssell.
Bland arbeten.
W. M. CARPELAN, Handatlas, Sthlm 1827-34: 21 kolor. kartblad över Europa.
Hultmark, 1944.
Född 1790 28/1 i Stockholm (Klara), död 1822 26/3 i samma stad (Hovförs.).
Kartgravör. Son av hovkamreraren Johan Magnus P. och Beata Elisabeth Bjurman. Elev av kartgravören Carl Gustaf Lundgren 1810 samt vid Konstakademien från 1811.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 40 blad, bl. a. Belägenheten omkring Kongelf 1808. 1809 års riksgräns emellan Sverige och Ryssland. Belägenheten af Säter 1811. Belägenheten af Strömstad 1814. Belägenheten af Sköfde 1816. Plan och läge af Stockholm 1818.
Archiv af nyare resor till lands och sjöss, I-VI, 1810-11: ett 10-tal kartor och planer över bl. a. Kanarieöarna och Konstantinopel.
Planes et cartes á 1’histoire universelle, 1811, kpst.
E. G. GEIJER, De pugna Pultavensi, diss., resp. C. F. Wrede, Uppsala 1818: karta över Karl XII:s marscher 1700-09 samt plan över Poltava.
Hultmark, 1944.
Karta öfver Stockholm. - 1904.