VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

DAHLGREN, V.


Ingeniör vid Lantmäteri-Contoret. (1846).
År 1853 utsatt som utgivare av 'Karta öfver Färentuna Härad eller det fordom så kallade Svartsjö län...'. Kartan sannolikt den första i vårt land utgivna häradskartan.

Bland arbeten.
Karta öfver Färentuna Härad eller det fordom så kallade Svartsjö län...


WYLD, JAMES.


Ansedd geograf och kartograf som införde litografikonsten i England.


DUNN, SAMUEL.

Död 1794.
Engelsk matematiker och astronom. Född i Crediton, Devonshire, död i London. Innan han fyllde 20 år bedrev han privatundervisning i skrivning, räkning och navigation i sin födelsestad. 1751 slog han sig ner i London och även där försörjde han sig på att undervisa, dels i skolor, dels privat. 1757 skapade han en ny slags jordglob 'in plano', bestående av 4 stereografiska kartor. Till dessa gav han även ut en bruksanvisning. Han utvecklade ett rikt författarskap som spände över många fält, speciellt astronomi, matematik och navigation. Av hans böcker kan nämnas 'A new and general Introduction to practical Astronomy, with its Application to Geography... Topograhpy, etc.' (1775). 1774 gav han ut en 'New Atlas of the mundane System' med 62 vackert graverade kartor. Denna atlas kom senare i flera nyutgåvor.


Bland arbeten.
A new and general Introduction to practical Astronomy, with its Application to Geography... Topograhpy, etc.
New Atlas of the mundane System.


Dict. nat. biogr.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Höstklocka, gentiana pneumonanthe - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10545

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Tollin, Ferdinand.

Biografiska uppgifter:Född i Gävle 1807 eller 1808. Död i Schweiz 1860.
En svensk uppfinnare, ingenjör, konstnär (tecknare och grafiker) och Stockholmsskildrare. Han är representerad på Nationalmuseum.
Tollin tecknade politiska karikatyrer som han gav ut i litograferade album.
Tollin publicerade 1845 under pseudonymen J. L. Nygren en bok under namnet Hjelpreda för lånsökande. Boken förtecknade diverse ockrare i Stockholm, däribland Claes Christer Horn, greve och ståthållare på Stockholms slott, och C. R. af Robsahm, major och riddarhusledamot. Boken utkom i tre upplagor, men sedan blev Tollin åtalad för ärekränkning och flydde från Sverige, först till Tyskland och sedan till Schweiz.
I Tyskland gjorde han illustrationer till läroböcker i fäktning och var fäktmästare. Han hamnade senare i Genève. I mitten på 1800-talet tog han ut ett patent på en slagvingedriven flygmaskin, och 1852 gav han i Genève ut skriften L'aéronautique d'après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, vilket har medfört att han kallats 'den förste svenske flygteknikern'. Han försökte också ge ut en svenskspråkig version av denna skrift som Naturens luftseglare. Det manuskript han skickade in till Kungliga Vetenskapsakademien bedömdes dock som ointressant av akademien, och godkändes inte för publicering.

Efter i Uppsala absolverad juridisk examen ingick T. en tid i Svea hofrätt, men öfvergaf snart ämbetsmannabanan för att lefva på sin talang såsom tecknare och ritlärare. Skicklig framställare af perspektivstycken, Vyer af Stockholm och Gäfle o. s. v., fördes han af omständigheterna in på ett område, »där han ej skördade guld, än mindre lagrar», nämligen den politiska karrikatyrens. Hans teckningar i denna genre, uppgående till ett tjugutal, utmärka sig för fyndighet och ledig, ehuru ofta mindre korrekt, framställning. Bland andra alster af hans ritstift må nämnas Planscher till Ringaren i Notre Dame 1844 samt utsikter och bilder från kungliga begrafningen och kröningen s. å. Han utställde då äfven en större rundmålning, återgifvande utsikten från Mosebacke. En af honom 1845, under pseudonymen J. L. Nygren, utgifven broschyr Hjälpreda för lånesökande, som var riktad mot Stockholms procentare, skaffade honom ett åtal på halsen. Dömd till böter och offentlig afbön, undandrog han sig straffet genom att lämna fäderneslandet. I Tyskland, där han skall hafva deltagit i 1848 års oroligheter, utgaf han 1851 Neue illustrirte fechtschule, kallande sig på titelbladet »köngl. fechtsmeister zu Uppsala». Han skall hafva aflidit i Schweiz på 1860-talet.
I grunden rikt begåfvad – han hade bland annat uppfunnit en numreringsmaskin för numrerande af rikets sedelmynt – men karaktärslös och öfverspänd, gick han ohjälpligt förlorad för en konst, som eljest af hans anlag haft det bästa att hoppas.
Bland arbeten:
Ringaren i Notre Dame 1844.
Kungliga begrafningen och kröningen 1844.
Panorama från Mosebacke 1844.
Hjälpreda för lånesökande 1845.
Neue illustrirte fechtschule 1851.
L'aéronautique d’après nature. Science positive nouvelle et son application pratique, Genève, Schweiz, 1852.
(Nordisk Familjebok, andra upplagan. Svenskt Biografiskt handlexikon.)

Tillbaka till början.