VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

NAUCLERUS, OLOF (OLAUS).

1626-1706.
Svensk bergsman och lantmätare. Efter studier i Uppsala blev han 1657 anställd vid Bergsväsendet. Då Tröndelag vid freden 1658 tillföll Sverige följde han som lantmätare den svenske regeringskommissarien Lorentz Creutz på dennes resa till Trondheim för att fastställa de nya gränserna. Förutom gränsmätningen utförde han även ett flertal grundplaner av Trondheim stad, Domkyrkan m.m. Efter att svenskarna drivits tillbaka från Norge, återupptog Nauclerus sin verksamhet i Bergsväsendet och blev 1665 chef vid Stora Kopparberget i Dalarna.

BRETEZ, LOUIS.





Bland arbeten.
'Plan de Paris' också känd som 'Plan de Turgot'. 1734-1739.

Fries, Elias Magnus.

Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854.
Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.
Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade 'Eliassläkten', härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet 'Frijs' kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – 'Fris', 'Friese', 'Frijs eller 'Fries'.

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universite...


Stockholm - Mentzer ca 1860.


Gustavianska auditoriet och tornet eller befästningen Styrbiskop i Uppsala - Svecia Antiqua et Hodierna.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10544

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Molyneux, Emery.

Biografiska uppgifter:Död i juni 1598.
Emery Molyneux was an English Elizabethan maker of globes, mathematical instruments and ordnance. His terrestrial and celestial globes, first published in 1592, were the first to be made in England and the first to be made by an Englishman.
Molyneux was known as a mathematician and maker of mathematical instruments such as compasses and hourglasses. He became acquainted with many prominent men of the day, including the writer Richard Hakluyt and the mathematicians Robert Hues and Edward Wright. He also knew the explorers Thomas Cavendish, Francis Drake, Walter Raleigh and John Davis. Davis probably introduced Molyneux to his own patron, the London merchant William Sanderson, who largely financed the construction of the globes. When completed, the globes were presented to Elizabeth I. Larger globes were acquired by royalty, noblemen and academic institutions, while smaller ones were purchased as practical navigation aids for sailors and students. The globes were the first to be made in such a way that they were unaffected by the humidity at sea, and they came into general use on ships.
Molyneux emigrated to Amsterdam with his wife in 1596 or 1597. He succeeded in interesting the States-General, the parliament of the United Provinces, in a cannon he had invented, but he died suddenly in June 1598, apparently in poverty. The globe-making industry in England died with him.
Only six of his globes are believed still to be in existence. Three are in England, of which one pair consisting of a terrestrial and a celestial globe is owned by Middle Temple and displayed in its library, while a terrestrial globe is at Petworth House in Petworth, West Sussex.

Molyneux accompanied Francis Drake on his 1577–1580 circumnavigation of the world; as Ubaldini reported, '[h]e himself has been in those seas and on those coasts in the service of the same Drake'. A legend in Latin on the terrestrial globe, explaining why Molyneux had left out the polar lands and corrected the distance across the Atlantic Ocean between The Lizard and Cape Race in Newfoundland, concluded:
'Quod equide[m] effeci tu[m] ex meis navigationibus primo, tum deinceps ex felici illa sub clariss. Fran. Drako ad Indos Occident, expeditione, in qua non modo optimas quasqu[e] alioru[m] descriptiones, sed quidquid mea quantulacu[m]que, vel scie[n]ta vel experientia ad integru[m] hoc qui[n]quen[n]io pr[a]estare potuit, ad hujus operis perfectione[m] co[m]paravi ...' [I have been able to do this both in the first place from my own voyages and secondly from that successful expedition to the West Indies under the most illustrious Francis Drake: in which expedition I have put together not only all the best delineations of others, but everything my own humble knowledge or experience has been able to furnish in the last five years to the perfecting of this work.]
Bland arbeten:
'The Globes Celestial and Terrestrial Set Forth in Plano'

Tillbaka till början.