1715-1826. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. Blev 1770 officer, var 1778-82 i fransk tjänst under kriget med England, och 1784 direktör för det danska 'Sjökortarchiv'. 1786 var han chef för en expedition till Grönland, 1797 kommendörkapten och 1812 konteramiral. Han författade en rad kustbeskrivningar för de kartor som blivit utgivna av 'Sjökortarchivet'. Medlem av danska och utländska lärda sällskap.
Erslew.
Stor familj av konstnärer och tryckare verksamma i Augsburg.
Johann Balthasar Probst 1504 - 1570.
Georg Balthasar Probst 1673 - 1748.
Johann Friedrich Probst 1719 - 1781.
Jean Michel Probst 28/8 1721 - 1/8 1771.
Georg Balthasar Probst 1732 - 1801.
Johann Michael Probst d.y. 1757 - 1809.
Död 1696.
Engelsk förläggare och kartograf. 1668 etablerade han sig som förläggare. 1680 påbörjade han utgivningen av ett stort atlasverk, 'English Atlas' efter mönster av de holländska kartverken, först och främst Janssonius (se denne), vars arvingar han arbetat tillsammans med. Pitt blev emellertid ruinerad efter att de 4 första banden utkommit och verket blev aldrig slutfört. Pitt själv blev satt i häkte under en tid och skrev sedan en uppseendeväckande bok om förhållandena där, 'The Cry of the Oppressed' (1691).
Bland arbeten.
English Atlas.
'The Cry of the Oppressed.
Dict. nat. biogr.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
Ängsull, Eriophorum polystachyum - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
THERSNER, THORA JOHANNA ULRIKA.
I bredd med våra författarinnor, men på en annan väg producerande, utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt kändt och värderadt arbete, 'Svecia Antiqva et Hodierna', utgafs i förra århundradet af grefve Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan i början af innevarande århundrade, i det afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt det gamla, borde utgifvas, och uppmanade dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva förbigå det denne man väl också gjort sig för öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid ingenjörsarbetena biträda general Boje under belägringen för den holsteinska fästningen Glückstadt visade han hvad man genom beslutsamhet, energi och insigter kan åstadkomma, så att, när fästningen slutligen kapitulerade, befälhafvande generalen, i sin rapport derom, uppgaf kaptenen Thersner såsom den der förutan hvilkens åtgöranden fästningen icke skulle blifvit tagen, eller åtminstone icke så snart. – Efter freden företog kaptenen utgifvandet af den omnämnda fortsättningen af det Dahlbergska verket, dervid biträdd af majoren (sedermera generalen) Akrell, som jemte sin skicklighet att karakteristiskt teckna träd med framgång öfvade den så kallade Aqyatinta-gravyren. Så utkommo en mängd häften af 'Sverige framstäldt i teckningar'. Men utgifvaren dog år 1828, och en fortsättning af detta intressanta verk besörjdes derefter af majoren (sedermera öfverintendenten) Anckarsvärd, för sterbhusets räkning. Det var å denne utgifvares sida ett drag af deltagande. Vilkoren dervid äro obekanta. Emellertid erfor bemälde öfverintendent ledsamheten af en långvarig ögonsvaghet, så att han måste spara detta ömtåliga sinne. Likväl var arbetets utgifvande ett vilkor för Thersnerska familjens utkomst. Då föreslog öfverintendenten att den unga dottern i huset skulle fortsätta utgifvandet. Hon hade utmärkt sig i figurteckning, men icke försökt sig i teckning af landskap. Det första försöket på papper lyckades utöfver all förväntan, och beslutet blef att hon dädanefter skulle sjelf besörja utgifvandet, dock i början under tillsyn af öfverintendenten, som med fortsatt välvilja öfversåg och lade hand vid jemkningar å ritningarne på sten (ty nu var lithografien den konstgren som användes).
Kaptenen Thersner hade haft utgifvandet ifrån år 1816 till 1828, derefter vidtog öfverintendentens arbete, som fortsattes till år 1843 samt med hans tillsyn till 1845. Från denna tid har demois. Thersner intill närvarande tid (1866) ensam fortsatt utgifvandet, rest till egendomar, utvalt vuer och gjort teckningarne.
Detta stora arbete, som är en prydnad och i mer än ett afseende en heder för Sverige, har hittills utkommit i 87 häften, af hvilka likväl flera äro utgångna, så att i närvarande stund kompletteringen icke kan ske med mer än 68 häften. Man måste ifrigt önska att artistens helsa och lifstid måtte länge ännu tillåta henne att fortsätta detta för vårt land så hedrande arbete, äfvensom man kunde önska att ständerna, eller blifvande riksdagsmän, ville med mera frikostighet omfatta ett arbete, som så svagt ersätter sin flitiga utgifvares möda.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Anteckningar om svenska qvinnor)
