VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

Doppelmayr, Johann Gabriel.


Doppelmayr, an acclaimed astronomer, was born in Nuremberg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg.
It is not surprising that Dopplemayr collaborated with Germany’s leading map publisher Johann Baptist Homann on both the terrestrial and celestial maps included in this atlas. He visited astronomers in many countries and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho, and Riccilio; the ecliptic theories of Kepler, Bouliaeu, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB IV, p. 166).
Bland arbeten.
Atlas novus Coelestis. Nuremberg: Homann’s Heirs, 1742.
First edition, folio (560 x 390mm), engraved allegorical additional titles (plain), title printed in red and black with engraved vignette, engraved index listing 30 subjects and 30 double-page engraved celestial charts and diagrams, some incorporating miniature world maps or spandrel illustrations of astronomical observatories, in contemporary hand colour and wash.


Sotheby's


NEUHAUS, HEINRICH.


På mitten av 1800-talet var panoramabilder av stadsmotiv en omtyckt konstnärlig genre. Få bilder har dock blivit så omtalade Neuhaus' stockholmspanorama från 1870-talet. Och anledningen är inte så svår att förstå. Sällan har en karta utarbetats med sådan omsorg och pedantisk noggrannhet.
Heinrich Neuhaus, en tysk färglitograf, kom till Stockholm i samband med färglitografins genombrott i Sverige på 1850-talet. Han bevisade snart sin skicklighet och fick i uppdrag att utföra ett Stockholms-panorama som skulle överträffa föregångarnas i fråga om detaljrikedom och exakthet.
Som underlag hade han en 'platt' stadskarta som Topografiska Corpsen utfört 1862-67 och som i kompletterat skick utgavs 1870. Till detta hade han så fotografier av en del centrala stadsportar och ritningar av fasader. Men det räckte inte.
För att kunna lösa problemet med det höga flygperspektivet måste han också se vad som gömdes innanför fasaderna. Och då fanns det bara ett sätt - att själv besöka varenda bakgård i staden och teckna
...


WAESBERGHE, JOANNES JANSSONIUS VAN.

Död ca. 1680.
Holländsk bokhandlare. Han var från början boktryckare i Rotterdam, men kom till Amsterdam och gifte sig med en dotter till Joannes Janssonius (se denne). Efter svärfaderns död fortsatte han tillsammans med de övriga arvingarna dennes firma. Enligt signaturen på flera av kartorna samarbetade han en tid med engelsmannen Moses Pitt (se denne) mer om detta har inga ytterligare uppgifter hittats. Efter Waesberghes död verkar det som en del av kartorna övertagits av andra förläggare, däribland Peter Schenk (se denne) och Gerard Valk (se denne). Verksamheten drevs vidare som ett familjeföretag, åtminstone ett antal år in på 1700-talet.



Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936



'Östersjön södra delen.' - Stockholm 1883.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10459

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ÅKERLAND, ERIK.

Biografiska uppgifter:1754-1835. Född i Stockholms län, död i Stockholm.
Svensk kopparstickare. Han var först elev hos kopparstickaren professor Per Floding och gick senare i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberger. 1781 blev han anställd i kartgravören Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. Omkring år 1790 utförde han graveringarna till Nordenankars (se denne) sjökort och ca. 1797 hans generalkarta. I övrigt ägnade Åkerland sig mycket åt kartor för skolbruk. Bland hans kopparstick kan särskilt nämnas porträtt, samt en stor översikt, 'Stockholm och dess sköna nejder'.

In 1781, was accepted as an apprentice in map engraver Fredric Akrel's Stockholm workshop. Produced some of the engravings for Nordenankar's sea charts. Åkerland and Carl Fredric Akrell were responsible for the copperplate engravings for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas). Even after his 80th birthday, he worked producing maps 'for the tuition of youth'.


Kopparstickare, etsare och kartgravör. Född 1754 6/4 i Stockholms län, död 1835 11/11 i Stockholm (Klara). »Född bondson.» Kallade sig i unga år Åkerlund. Elev av Per Floding vid slutet av 1770-talet. Synes 1779 ha varit i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberget enligt följ. passbegäran: »Hos Kongl. Slottscancelliet anhåller undertecknad om pass till Småland för eleven, graveuren Eric Åkerland. Stockholm 6 junij 1779. Gust. Ljungberger.» Studerade vid Konstakademien från dec. 1779. Antogs 1781 16/10 som gesäll vid Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. 1835 11/11 »afled i Stockholm den i sin konst ganska utmärkte gravören Erik Åkerland, hwars hand man har att tacka för de flesta kartor som begagnas till ungdomens underwisning. Sysselsatte sig ännu kort före sin död wid 83 års ålder med detta yrke, som han omfattade med ungdomswarma» (Wexiö-Bladet 1836 27/11).
Bland arbeten:
Stockholm och dess sköna nejder.
A. M. PORTER, Don Sebastian, konung af Portugal, I-II, Sthlm 1825: 2 genrebilder, kpst.
Stockholm och dess sköna nejder, 51 byggnader och monument å samma bkd, efter C. G. Blom, kpst.
Ett flertal kartor, bl. a. över Ålands skärgård, 1779, Finska viken, 1788, och Norge med Kristiania, 1816.
Bataille emellan svenska flottan.. .och ryska flottan vid Ölands södra udde 1789, efter A. Sjöstierna, kpst.
M. SCHENSTRÖM, Afhandling om Strömsholms canal och slusswärk, Uppsala 1797: karta över Strömsholms kanal, efter G. Norenius.
C. H. BÄCK, Väg-visare genom Upsala höfdingedöme, Uppsala 1801: vägkarta, 1801.
A. SPARRMAN, Resa till Goda Hopps-udden, Södra pol-kretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Cafferlanden, åren 1772-76, II, Sthlm 1802: ett 10-tal utsikter och folktyper från Afrika och Söderhavsöarna, kpst.
P. A. GRANBERG, Staden Göteborgs historia och beskrifning, I-II, Sthhn 1815: karta över Göteborgs skärgård, 1815.
(Hultmark. - Lönborg. Hultmark, 1944. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.