1646-1720.
Fransk kopparstickare och geograf. Var en av de mest beresta av den tidens geografer. Vid sin död var han kunglig geograf. Som kartograf var han mycket produktiv. Noggrannheten var inte alltid den bästa men hans kartor var ofta elegant utstyrda. Bland hans främsta verk kan nämnas 'La France triomphante sous le règne de Louis le Grand' (1693), en karta i 6 blad, prydd med över 200 kartuscher som visar kungaporträtt, medaljer, monument etc., 'Les Cótes de France' (1695) och 'La France divisée par généralités' (1718). Dessutom finns en mängd specialkartor över franska provinser, vägar, vattendrag m.m.. Han gav också ut en 'Introduction à la Géographie', som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten.
La France triomphante sous le règne de Louis le Grand.
Les Cótes de France.
La France divisée par généralités.
Introduction à la Géographie
Nouv. biogr. gen.
Född 1790 28/1 i Stockholm (Klara), död 1822 26/3 i samma stad (Hovförs.).
Kartgravör. Son av hovkamreraren Johan Magnus P. och Beata Elisabeth Bjurman. Elev av kartgravören Carl Gustaf Lundgren 1810 samt vid Konstakademien från 1811.
Bland arbeten.
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 40 blad, bl. a. Belägenheten omkring Kongelf 1808. 1809 års riksgräns emellan Sverige och Ryssland. Belägenheten af Säter 1811. Belägenheten af Strömstad 1814. Belägenheten af Sköfde 1816. Plan och läge af Stockholm 1818.
Archiv af nyare resor till lands och sjöss, I-VI, 1810-11: ett 10-tal kartor och planer över bl. a. Kanarieöarna och Konstantinopel.
Planes et cartes á 1’histoire universelle, 1811, kpst.
E. G. GEIJER, De pugna Pultavensi, diss., resp. C. F. Wrede, Uppsala 1818: karta över Karl XII:s marscher 1700-09 samt plan över Poltava.
Hultmark, 1944.
LAUREMBERG, JOHANNES WILHELM [WILMS].
1590-1658.
From Rostock. Author, mathematician, historian.
Bland arbeten.
Mecklenburg, used by Blaeu 1630 and Hondius 1633,
Macedonia 1647,
Sea Atlas Greece and Aegean 1650,
Cyclades 1662,
Atlas Graecia Antiqua 1656.
Tooley.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Wattrang - C. H. Tersmeden ca 1900.