Nuremberg 1671.
An acclaimed astronomer, was born in Nuremburg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg. He visited astronomers in many countries, and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho and Riccioli; the ecliptic theories of Kepler, Boulliau, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB).
Bland arbeten.
Atlas novus Coelestis. Nuremberg: Homann’s Heirs, 1742.
First edition, folio (560 x 390mm), engraved allegorical additional titles (plain), title printed in red and black with engraved vignette, engraved index listing 30 subjects and 30 double-page engraved celestial charts and diagrams, some incorporating miniature world maps or spandrel illustrations of astronomical observatories, in contemporary hand colour and wash.
Doppelmayr, an acclaimed astronomer, was born in Nuremberg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg.
It is not surprising that Dopplemayr collaborated with Germany’s leading map publisher Johann Baptist Homann on both the terrestrial and celestial maps included in this atlas. He visited astronomers in many countries and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho, and Riccilio; the ecliptic theories of Kepler, Bouliaeu, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB IV, p. 166).
Sotheby's
Född 20 juli 1812 i Stockholm. Död 3 maj 1899 i Stockholm.
Carl Oscar Cardon, den föregåendes broder (Johan Elias Cardon), f. 20 juli 1812 i Stockholm, d. 3 maj 1899 därstädes. Elev hos K. D. Forssell och vid Konstakademien 1833—38. Ägnade sig åt litografisk verksamhet; hjälplärare vid Konstakademiens principskola 19 mars 1855; erhöll pension på indragningsstat från 1 jan. 1879 enligt K. brev 31 maj 1878.
Gift 1) 15 sept. 1838 med Anna Kristina Berg, f. 28 sept. 1802 eller 1804 (i Kalmar, Uppsala stift, enligt betyg från Rönö 1834), d. 14 jan. 1847, änka efter protokollssekreteraren Leonard Palmblad; 2) 30 sept. 1861 med Gustava Elisabet Liljedahl, f. 8 sept. 1813, d. 15 apr. 1896, dotter till traktören Johan Liljedahl.
I ett par gravyrer, som tillskrivas C, använder han ett maner, som erinrar om punktgravyrerna i K. D. Forssells »Ett år i Sverige», vilket tyder på, att vi här ha att spåra om än svaga intryck av den Forssellska skolan. Liksom sin äldre broder övergav C. tidigt gravyren och blev liksom denne en synnerligen produktiv litograf. I fråga om ...
Född 1783 (ej 1780) 12/12 i Stockholm (Jakob), död 1862 20/1 i samma stad (Ad. Fredr.).
Tecknare och gravör. Son av skomakaregesällen Peter R. och Maria Christina Friberg. Kom som gravör o. 1805 under handledning av Johan Wilhelm Palmstruch och utvecklade en ytterst rik produktion på detta område under 1800-talets förra hälft. Ägde och bebodde från o. 1820 till 1840 ett hus i kv. Bocken 15 i Jakobs församling. 1840 21/2 förvärvade R. för 8,000 rdr banco en fastighet i kv. Rundeln 2 vid Norrtullsgatan i Adolfs Fredriks förs., där han bodde till sin död.
Bland arbeten.
Ett 100-tal kartor.
Hultmark, 1944.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Hundtunga, Cynoglossum officinale - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
Biografiska uppgifter:1748-1820. Född 27 febr. 1748 i Tensta socken, Uppland, död 9 aug. 1820 i Stockholm.
Naturforskare, forskningsresande, studerade i Uppsala som Linnés lärjunge och fick vid 17 års ålder som skeppsläkare medfölja ett af Ostindiska kompaniets fartyg till Indien 1765-67. Efter medicinsk examen 1770 antog S. ett anbud att göra en forskningsresa i Kap-landet, och i egenskap af lärare i en högre tjänstemans hus erhöll han tillträde till detta land. Han vistades där under en del af 1772 samt 1775-76 och var under mellantiden, nov. 1772- mars 1775, vetenskaplig medlem af Cooks andra resa i Söderhafvet och Södra ishaf-vet. Han promoverades frånvarande till med. doktor i Uppsala 1775 och blef efter hemkomsten led. af Vet. akad. 1776; han innehade 1778-98 förordnandet att ha tillsyn öfver akademiens naturaliekabinett. Jämte K. A. Arrhenius och K. B. Wadström företog S. 1787-88 en resa till Senegaltrakten i Väst-Afrika med uppdrag att där utse plats för en svensk koloni, ett syfte, som dock ej uppnåddes. S. blef 1790 professor i naturalhistoria och farmakologi och 1803 assessor i Collegium medicum och var mot slutet af sin lefnad tillika fattigläkare i Klara församling. Som forskningsresande var S. ej blott ifrig och framgångsrik samlare af djur och växter (hans samlingar tillhöra Naturhistoriska riksmuseet), utan äfven skarp iakttagare och lycklig skildrare af folkslagen, deras seder och bruk. Sina forskningsfärder har han skildrat i Resa till Goda Hoppsudden, södra polkretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Gafferlanden åren 1772-76 (2 dlr, 1783, 1802-18; d. l i eng. öfv. 1785, ty. 1784 o. fr. 1787). Han utgaf äfven beskrifningar på sina afrikanska samlingar samt dessutom Museum Carlsonianum (1786-89, en redogörelse för de zoologiska samlingarna på Mälby) och Svensk ornithologie (med kolor. tafl., 1806-07), hvarjämte han var medarbetare i forskningsresandena Forsters botaniska arbeten 'Charac-teres generum plantarum', 'Florulse insularum australium prodromus' etc.
Bland arbeten:
'Charta öfver Calmar län samt Öland...' - 1796.
Chart Cape of Good Hope 1779, 1785.
Charac-teres generum plantarum', 'Florulse insularum australium prodromus.
(Tooley. Nordisk familjebok. 2:a upplagan.) - Se bild.
