VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

KITCHIN, THOMAS.

1718-84.
Engelsk kopparstickare och geograf. Han graverade en mängd illustrationer för böcker och tidskrifter, och utförde även kartarbeten för geografiska verk. 1773 gav han ut en 'General Atlas' som till 1804 utkom i 12 utgåvor. Ett annat verk, 'New universal Atlas' kom till 1805 i 7 utgåvor. 1778 gav han ut 'Royal English Atlas' som även innehöll arbeten av andra kartografer. På en karta från 1775 betecknar han sig som 'Hydrographer to His Majesty'.

Bland arbeten.
General Atlas.
New universal Atlas.
Royal English Atlas


Phillips - Thieme-Becker.

ELLICOTT, ANDREW.

1754-1820.
Ellicott, a Quaker, was raised in Bucks County, Pennsylvania. His father was a prosperous miller whose family founded Ellicott City, Maryland in 1775. Andrew Ellicott was trained to be a mathematician and surveyor. He conducted several large surveys with David Rittenhouse, the Philadelphia astronomer, mathematician, and clockmaker. President Washington in 1791 asked Ellicott to survey the bounds of the District of Columbia. The following year Washington asked him to complete L'Enfant's plan for the city. Ellicott made some changes to L'Enfant's plan. He changed the alignment of Massachusetts Avenue, eliminated five short radial avenues, added two short radial avenues southeast and southwest of the Capitol, and named the city streets. In less than one month Ellicott had a plan ready for the engravers. A few months later Ellicott, like L'Enfant, found himself at odds with the Commissioners and resigned from the project.


Washington Map Society. Se även wikipedias artikel, 'Andrew Ellicott'.

GERINGIUS, ERIK.

Född 1707 19/12 i Bettna sn (Söd.), död 1747 12/1 i Stockholm (Jakob).
Brukspredikant och komminister. Kopparstickare. Son av kyrkoherden Anders G. Och Catharina Bergander. Elev av Johan van den Aveelen o. 1724. Student vid Uppsala universitet 1725, brukspredikant vid Vällinge i Salems sn (Sthlm) 1737, komminister i Jakobs och Johannes församlingar i Stockholm 1740. Kusinen C. E. Bergquist har graverat ett porträtt av sin lärare Geringius med följande omskrift:
»Den oss i koppar har så mänga bilder visat
Blir här i koppar sjelf af eftervärlden prisat
Som prest och konstnär har han tjent sitt fosterland
Var nitisk i sitt kall och konstrik i sin hand.»
Bland arbeten.
O. CELSIUS d. ä., De insula Melita, diss., resp. A. Geringius, Uppsala 1725: karta över Malta.
Antependium i Riddarholmskyrkan, 1726, kpst., avsett för J. Possieths tillämnade beskrivning över Riddarholmskyrkan.
P. TILLAEUS, Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med C. E. Bergquist, jämte porträtt av Fredrik I, efter M. Mijtens, kpst.
Karta över Mälaren, 1739.
Karta över Södermanland, 1743.
M. A. SAHLSTEDT, Stora Tuna i Dahlom och Bergom minnesdöme, Sthlm 1743: karta över Stora Tuna.


Hultmark, 1944.


Karta öfver Stockholm. - 1904.


Gålö - O. J. Hagelstam 1806.

Sök efter biografi:

Du sökte på: 10308

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

PERINGSKIÖLD, JOHAN.

Biografiska uppgifter:Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 även isländsk translator. Peringskiöld erhöll 1719 kansliråds värdighet.
1697 utgav P. Snorre Sturlassons 'Heimskringla' med latinsk och svensk översättning, 1699 Johannes Cochlæus' Vita Theodorici, regis ostrogothorum med anmärkningar och 1700-1705 Messenius' Scondia illustrata. Av hans egna arbeten må här nämnas Then första boken af Swea och Götha minnings-merken vthi Uplandz första del Thiundaland (Monumentorum sveo-gothicorum liber primus etc., 1710; på sv. och lat.), Monumenta ullerakerensia...; eller Ulleråkers Häradz minnings-merken, med Nya Upsala (1719; på sv.) och En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd (1713). Bland hans övriga arbeten märkas en tolkning av Wilkina (1715), en upplaga av Anna Fickesdotter Bülows Chronicum genealogicum (1718) samt Ättartal för Swea och Götha konunga hus (1725), tryckt först efter hans död, fastän utarbetat redan 1692.
Dessutom utgav han åtskilligt annat, och i handskrift efterlämnade han bl.a. sin ännu alltjämt brukbara samling 'Minningsmärken, gamla och nyare eller Monumenta sueogothica' (i KB), de till riddarhusarkivet inlösta genealogiska samlingarna samt åtskilliga i Riksarkivet förvarade volymer av biografiskt innehåll.
Som forskare är Peringskiöld befryndad med Olof Rudbeck, och särskilt som genealog har han för de äldre tiderna tillåtit sig ganska djärva kombinationer, ja rena dikter. Det senare visar sig till fullo för den, som studerar vår adels ättartavlor i deras nu föreliggande skick. Stort samlingsnit och betydande arbetsförmåga ägde han däremot, och många av hans verk är därför ännu källor, som kan, om än med urskillning, rådfrågas.
Far till filologen och antikvarien Johan Fredrik Peringskiöld (1689-1725).

Tillbaka till början.