Född 1711 13/11 i Helgesta sn (Söd.), död 1781 3/12 i Stockholm. (Jakob).
Kopparstickare. Son av komministern Johannes B. och Christina Bergander. Elev av sin kusin Erik Geringius i Uppsala. Gravör vid Vetenskapsakademien 1739 6/6-1778 30/7. Var 1743-55 bosatt å Plongsta i Vansö sn (Söd.), återvände sistn. år till Stockholm. Kom 1757 genom gifte i besittning av gården Husby i ovann. sn.
Bland arbeten.
P. TILLAEUS, Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med Erik Geringius.
N. STRÖMCRONA. General- och åtskillige speciale passkartor öfver hela Östersjön och Sinu Finnico och Bothnico samt Skagerak, Kattegat och Bält, 1739, 10 blad.
P. EKERMAN, De Norcopia, diss., resp. P. W. Lithzénius, Uppsala 1742: plan av Norrköping 1741, kpst., samt tab. med sigill och mynt, efter Ph. J. Thelott, kpst.
C. von LINNÉ, öländsk resa, Sthlm 1745: karta över Öland.
G. WALLIN d. y., Gothländska samlingar, I, Sthlm 1747: grundritning av Roma kloster, kpst., samt 3 tab. med sigill, kpst.
C. von LINNEI Skånska resa, Sthlm 1751: karta över Skåne samt zoologiska tab., kpst.
O. GRAU, Beskrifning öfwer Wästmanland, Västerås 1754: ett flertal kyrkor, Västerås domkyrka, Arboga m. fl., kpst.
[A. F. BÜSCHING], Geographisk beskrifning öfwer Palästina eller juda-landet, samt Steniga Arabien, Sthlm 1770: karta över Palestina, 1770.
N. MARELIUS, Karta över Östergötland och Linköpings hövdingedöme, 1771.
DENS., Karta över sjön Vänern, 1773, utförd i samarbete med Fredrik Akrel.
Karta över Älvsborgs och Vänersborgs hövdingedöme, 1781.
Hultmark, 1944.
Född o. 1615, trol. i Dresden, där V:s namn dock icke anträffats 1610-20 i de tre förs., som ha sina dopböcker bevarade, död efter 1654.
Kopparstickare. Sannolikt son av målaren och kopparstickaren Christopher V., som 1615-50 var bosatt i Dresden. Vistades 1636-54 i Sverige och var här verksam för svenska hovet. Graverade 1639, 25 kopparmått »därefter målen i riket justeras skola». Fick 1642 23/7 i uppdrag att utföra fyra kopparstick till Finska bibeln för 339 dlr smt (Kammarkoll. prot.). Hade 1644 åt hovet »uthstucket een crona och 300 exemplar af stycket till waar tecken åt dem som skola gå och see balletten» för 15 dlr kmt (Hovstatsräk.). »Kopparstickaren Sigismundus Vogel blef kalladt och medh honom handlat at uthsticka uthi koppar 200 st. runiske saker» (Kammarkoll. prot. 1647 10/4). 1647 medföljde V. svenska beskickningen till Moskva och träffade där konterfejaren Johan Detters. Denne överlämnade till V. 15 »schillerier» till försäljning enligt Sigismunds utsago. Detters påstod sig emellertid ha sålt tavlorna till kopparstickaren. Kontroversen ledde till en långvarig process i Stockholm, som V. 1649 förlorade. — Uppbar 1650 31/10 67:16 d...
Bland arbeten.
J. MÅNSSON, Een siö-book … om siö-farten i öster-siön, Sthlm 1644: Johan Månsson, 1644, kpst. (Plåten förvaras i Statens hist. mus.).
Petrus Brahe, kpst. (2 varianter), jämte ätten Brahes stamträd och karta över grevskapet Visingsborg, å samma blad, kpst. (plåten förvaras å Skokloster), gravmonument över Birger Pedersson och hans hustru Ingeborg i Uppsala domkyrka, kpst., samt 5 vignetter med vapen och sigill, kpst.
O. LAURELIUS, Spiritualis forma regiminis, Västerås 1654: försättsblad, länstol med brinnande ljus på karmarna, etsn.
Descriptio pompae restitutionis ornamentorum equestris ordinis a periscelide Gustavi Magni, Gustav II Adolfs insignier till Strumpebandsorden återlämnas i London 1635, 1639, 2 sammanfogade blad, kpst.
De la Gardieska palatset Makalös i Stockholm, efter H. J. Kristler, 1647, kpst.
Totius orbis arctoi metropolis celeberrima Stockholmia, o. 1650, 6 sammansatta blad, kpst. (Plåtarna förvaras i NM.)
J. MÅNSSON, Pass cort öfver Öster siöön.
Hultmark, 1944.
På mitten av 1800-talet var panoramabilder av stadsmotiv en omtyckt konstnärlig genre. Få bilder har dock blivit så omtalade Neuhaus' stockholmspanorama från 1870-talet. Och anledningen är inte så svår att förstå. Sällan har en karta utarbetats med sådan omsorg och pedantisk noggrannhet.
Heinrich Neuhaus, en tysk färglitograf, kom till Stockholm i samband med färglitografins genombrott i Sverige på 1850-talet. Han bevisade snart sin skicklighet och fick i uppdrag att utföra ett Stockholms-panorama som skulle överträffa föregångarnas i fråga om detaljrikedom och exakthet.
Som underlag hade han en 'platt' stadskarta som Topografiska Corpsen utfört 1862-67 och som i kompletterat skick utgavs 1870. Till detta hade han så fotografier av en del centrala stadsportar och ritningar av fasader. Men det räckte inte.
För att kunna lösa problemet med det höga flygperspektivet måste han också se vad som gömdes innanför fasaderna. Och då fanns det bara ett sätt - att själv besöka varenda bakgård i staden och teckna...
Karta öfver Stockholm. - 1904.
von Wallwijk - C. H. Tersmeden ca 1900.
ORTELIUS (ORTELS, WORTELS), ABRAHAM.
Biografiska uppgifter:1527-98. Född och död i Antwerpen.
Belgisk kartograf. Efter studier i grekiska, latin och matematik började han i 20-årsåldern som karthandlare. Först 1564 offentliggjorde han sitt första självständiga arbete, en världskarta på 8 blad (idag endast känt i ett exemplar). Ett antal mindre specialkartor utkom senare och 1570 lade han fram sitt främsta verk, 'Theatrum Orbis Terrarum' som betecknar en epok i kartografins historia. Det var den första systematiskt utarbetade kartsamlingen baserad på samtida forskningsresultat. Flera av den tidens främsta geografer var hans medarbetare. Första utgåvan av 'Theatrum' innehöll 70 kartor på 53 blad. Härtill kom under åren 1573-95, 5 supplement med totalt 108 kartor. Ortelius atlas trycktes redan första året i 4 utgåvor. Till 1612 utkom inte mindre än 43 folioutgåvor med text på 7 olika språk. Dessutom trycktes 31 utgåvor i förminskat format under åren 1576-1697. De historiska kartorna samlades i en egen atlas, 'Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae' som även den kom i flera upplagor. - För kartografins historia har Ortelius bidragit med stora förtjänster genom 'Catalogus auctorum' som medföljde hans atlas. Här nämner han alla tidigare och samtida kartografer som har varit hans källor och redogör utförligt för deras arbeten. Detta register, som är en ovärderlig källa till kunskap om de gamla kartograferna, har bearbetats och utgetts av Leo Bagrow.
Flemish cartographer who lived and worked in Antwerp. Began his career as a map trader. His first independent work was produced in 1564 and in 1570 came his chef-d'oeuvre, Theatrum Orbis Terrarum, the first systematic collection of maps based on contemporary maps, re-engraved to fit a standard format. For almost 50 years, it was one of the most widely used atlases.
Bland arbeten:
Theatrum Orbis Terrarum.
Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae.
Catalogus auctorum.
1570 Theatrum Orbis Terrarum 1570-1612 Between these years the Theatrum was re-issued in 42 editions with 5 supplements with text in Latin, Dutch, German, French, Spanish, Italian and English. The English edition was published in 1606 by John Norton, the maps being printed in Antwerp and the text added in London. Three years after Ortelius died in 1598, his heirs transferred publication rights to Jan Baptiste Vrients who produced the later editions until he died in 1612
1577-85 Spiegel der Werelt (8vo) Maps from the Theatrum, reduced in size, engraved by Philip Galle: text by Pieter Heyns. 6 editions with Dutch, French and Latin text. 1588-i 603 Epitome theatri orbis terrarum (12mo/8v0) 11 further editions of the smaller maps with an increasing number of maps with text also in Italian and English (1603). i6oi-i 2 7 further editions with improved engravings by Arsenius Brothers: text by Michel Coignet in Latin, French, German, Italian and English (1603). 1598-1724 Theatro del Mondo (4t0/12mo/24mo) 8 editions with Italian text; plates engraved in Italy.
1579-1606 Parergon Theatri The number of maps included in the Parergon increased from 4 in 1579 to 43 in 1606 with text in Latin, French, Italian, German and English (1606) 1624 Re-issued in Antwerp as a separate publication by Balthasar Moretus. This edition included a reproduction of the Peutinger table.
(Bagrow. Sveriges sjökartor – A. Hedin.) - Se bild.
