SCHULTÉN, NATHANAEL GERHARD af.
1750-1825. Född i Nagu socken af Finland d. 29 okt. 1750.
Matematiker, astronom. - Föräldrar: juris professorn vid akademien i Åbo Samuel Schultén och Beata Maria Palander. - Vid två års ålder förlorade S. sin far men underhölls af släktingar vid universitetet, där han blef magister primus 1772 och året därefter kallades till docent i astronomi. Sedan han en tid tjänstgjort vid observatorierna i Stockholm och Uppsala, förordnades han 1777 att förestå fysiska professuren i Åbo samt befodrades 1779 till 'professor vid arméns flotta'. I denna egenskap verkställde han 1779-86 astronomiska observationer och triangelmätningar öfver en stor del af Sveriges, Finlands och Ålands skärgårdar samt afgick sist nämnda år till Medelhafvet för att i teoretisk och praktisk astronomi undervisa några medföljande yngre officerare. Vid öppnandet af krigsakademien på Karlberg 1792 blef S. professor därstädes, erhöll 1805 kansliråds titel, utnämndes 1808 till öfverste vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren och öfverdirektör för lotsverket samt hugnades 1809 med adlig värdighet, hvar...
Bland arbeten.
Sammandrag af sferiska trigonometrien.
Läran om globerna.
Grunderna till mekaniken.
Logaritmiska och till sjöväsendet hörande tabeller.
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
Bland arbeten.
Kort beskrifning öfver staden Falun och Stora Kopparbergs grufvan, med bifogade kartor och vuer. Utgifven af Carl Linderberg ... Stockholm, tryckt hos Carl Delén, 1804.
Fahlustads tomt charta. Charta öfver Fahlu stad. Författad åren 1781 och 1782 af Nils Källström. Transporterad år 1797 af Carl Linderberg och copierad år 1830 af A.G. Théel.
1489-1552.
Tysk kosmograf. Född i Ingelheim i Hessen, död i Basel. Studerade matematik, teologi och klassiska språk i Heidelberg och Tübingen. Blev senare fransiskanermunk och föreläste vid olika läroanstalter tills han 1529 utnämndes till professor i hebreiska vid universitetet i Basel. Münster bedrev ett betydande författarskap och hade rykte om sig som den tidens mest lärde, speciellt när det gällde hebreisk litteratur. I hans klassiska studier hade även matematik och kosmografi en naturlig plats. Hans första geografiska verk, som publicerades 1530, var ett band med upplysningar till en nyutgåva av en gammal Tysklandskarta, utarbetad av kardinal Nicolas Cusanus (se denne). 1532 slutförde han ett större kartverk: 'Typus Cosmographicus Universalis'. Senare följde 'Geographia Universalis, Vetus et Nova', (5 utgåvor 1540-52) och 'Cosmographia, Beschreibung aller Lender' (1544, och en rad senare utgåvor). Böckerna är rikt illustrerade med kartor, stadskartor och andra textillustrationer i träsnitt. Det är framförallt dess...
Bland arbeten.
Typus Cosmographicus Universalis.
Geographia Universalis, Vetus et Nova.
Cosmographia, Beschreibung aller Lender.
Allg. d. Biogr. - Bagrow. Sveriges sjökartor - A. Hedin.
Vägvisare för XI Olympiaden i Berlin - 1936
'Inomskärsfarleden. Häradsskär - Storkläppen - Blackan.' - Stockholm 1940.
