LAFRERI [LAFRÈRIE, LAFRERY], ANTONIO.
1512-1577.
Cartographer, publisher, map and printseller born Besancon in Burgundy. Antoine du Perac Lafrèrie emigrated to Rome about 1540 and set up in business in the Via de Perione in 1544. Partner with Salamanca 1553-63, and continued alone until his death in 1577. Succeeded by Claude Duchetti. Catalogue of his publications in 1572. One of the first to issue collections of maps in atlas form, variable in contents; to the later examples he added a title page.
Bland arbeten.
Tavole moderni &c., World n.d., Europe 1560.
Northern Regions 1572.
Asia 1561.
Cyprus 1570.
Genoa 1573.
Lombardy 1564.
Malta 1565.
Rome 1577.
Milan 1573 &c.
Född 6 oktober 1654 i Strängnäs, död 24 mars 1720 i Stockholm.
Fram till adlandet 1693 Peringer, fornforskare. Yngre bror till orientalisten Gustaf Peringer, adlad Lillieblad.
Johan Peringer blev student i Uppsala 1677, antogs 1680 till 'ämnesven' vid Antikvitetskollegium och blev 1682 kanslist. Han erhöll sedan i uppdrag att i sällskap med Johan Hadorph göra resor i landsorten för att uppleta och avteckna gamla minnesmärken och runstenar. Då samlades det första materialet till det stora runstensverk, som längre fram utgavs under namn av Bautil.
Sedan han 1689 blivit assessor i Antikvitetskollegiet, ägnade Peringer sig huvudsakligen åt samlandet av ett svenskt diplomatarium samt genealogier. 18 folianter förstördes visserligen vid slottsbranden 1697, men arbetena gjordes om, och han lämnade efter sig betydande, hos Vitterhetsakademien förvarade avskriftssamlingar ('Bullarium', m.m.; se art. Svenskt Diplomatarium). 1693 blev Peringer efter Hadorph sekreterare vid Antikvitetsarkivet och riksantikvarie samt adlades samma år med namnet Peringskiöld. Han var 1698-1711 ä...
1748-1804.
Kopparstickare, f. 1748 i Södermanland, d. 1804 i Stockholm, tillhörande släkten Achrelius (se d. o.). Under studenttiden i Upsala var han elev af globtillverkaren A. Åkerman, och 1773 gjorde han en studieresa till Paris, men måste redan följande år af brist på medel återvända till Sverige. Han blef 1776 gravör vid Vetenskaps-akademien och några år därefter föreståndare för Kosmografiska sällskapets globtillverkning samt ledamot af Konstakademien. Globtillverkning och kartritning voro A:s hufvuduppgifter, och hans i flere afseenden förbättrade glober funno god afsättning både inom och utom fäderneslandet. Dessutom utvecklade han Flodings manér att dels med stickeln, dels med torr nål underhjälpa etsningen, men hans arbeten förråda ofta ett handtverksmässigt utförande.
Bland arbeten.
Bland hans gravyrer märkas porträtt af Gustaf III, Ehrenstrahl, Stiernhielm, Linné och K. G. Tessin.
Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.
Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.
'Süd-Amerika' - Stieler 1889.
