1684-1755. Född i Colditz, Sachsen, död i Göttingen.
Tysk historiker. Från 1703 studerade han teologi, språk och historia i Wittenberg. 1710 blev han professor i logik och 1714 i historia vid universitetet i Altdorf. 1735 blev han tillsatt som professor i historia vid det nyupprättade universitetet i Göttingen. Förutom flera historiska verk gav han bl.a. ut 'Bequemer Schulund Reisen-Atlas' (1719) och en 'Atlas manualis' (ca. 1724).
Bland arbeten.
Bequemer Schulund Reisen-Atlas.
Atlas manualis.
Allg. d. Biogr. - Ph.
Född 1714 27/2 i Stockholm (Maria), död 1790 19/5 i Stenkvista sn (Söd.).
Lantmätare. Kopparstickare och kartograf. Son av notarien i Södra förstadens kämnersrätt Johan B. och Maria Burgman. Student vid Uppsala universitet 1733. Avlade lantmäteriexamen 1742. Lantmätare i Stockholms län 1747-85. Var en tid aktör och har översatt dramer av Corneille och Molière.
Bland arbeten.
Karta över Drottningholm med utsikt av slottet.
Hultmark, 1944.
Född 9 sept. 1758 i Hälsingland.
Svensk tjänsteman på S:t Barthélemy, högmålsbrottsling, upptogs som fader- och moderlöst barn af badarmästaren, sedermera stadskirurgen Jakob Tjäder i Stockholm, hvilken lät honom utbilda sig i kirurgi.
F. åtföljde 1783 som skeppskirurg ett handelsfartyg till Nord-Amerika, tjänstgjorde efter återkomsten några månader som underkirurg vid Sexafimerlasarettet i Stockholm och sändes 1784 som t. f. läkare till den nyförvärfvade svenska besittningen S:t Barthélemy. Där fingo hans talanger en mångsidig användning. Sålunda uppgjorde han genast efter framkomsten 1785 stadsplan för staden Gustavia, utnämndes 1786 till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok öfver ön och utsågs 1799 till landtmäteridirektör därstädes. Genast vid öns öfverlämnande åt svenskarna 1785 ställdes han vid guvernörens sida som guvernements-sekreterare. Han författade äfven och offentliggjorde (bl. a. i Vet. akad:s handlingar) flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände där gjorda naturh...
Nordisk Familjebok, 2:a upplagan. Jfr H. N. (Hugo Nisbeth), "En högmålsfråga på Barthélemy" (i "Ny ill. tidn.", 1877, s. 62, 71, 78), och E. 0. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt välde" (1888), där emellertid redogörelsen för den Fahlbergska processen är ofullständig och missvisande.
Karta öfver Stockholm. - 1904.
Böhlmarks, Arvid Böhlmarks Lampfabrik - 'Sveriges Industri, dess Stormän och Befrämjare' ca 1900.
