VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Tel: 08-102121 - Epost: info@vobam.se
Biografier.

NORDENCREUTZ, JAKOB.

Född 12 dec. 1671 i Nyland, död l mars 1747 i Stockholm,
Landtmätare, erhöll efter verksamhet i Ingermanland, Västmanland samt vid landtmäterikontoret år 1710 fullmakt att vara direktör öfver landtmäteriet i Sverige och Finland samt underliggande provinser. Han adlades 1719 med namnet N. (han hette förut Hagman). Under N:s chefstid lades ett nytt verksamhetsområde till landtmätarna därigenom, att justeringen af mått och vikt anförtroddes dem genom ett k. br. 1735, hvarjämte ett icke obetydligt antal geografiska mätningar utfördes. 1725 utfärdades ny instruktion för landtmätarna, i hvilken bl. a. infördes föreskrift, att handlingarna ang. jorddelningar skulle inges till ord. ting och stadfästas. 1734 erhöll N. tillstånd (bekräftadt med privilegium 1738) att låta trycka provinskartor o. d. För ändamålet inköptes särskild tryckpress, som uppställdes inom landtmäterikontoret, hvarefter åtskilliga provinskartor utgåfvos. Sedan genom ett k. br. 1740 förordnats, att landsskillnaderna emellan särskilda höfdingdömen skulle afmätas, utfärdade N. 9 juni s. å. cirkulärbref til
...
Bland arbeten.
1739. Charta öfwer Mälaren [Kartografiskt material] / med Kongl. Maijts nådigste privilegio utgiwen af dess Lantmäterij contoir igenom Jacob Nordencreutz ; [graverad av] E. Geringius sculpsit.


Salmson, Johan.

(1799-1859)
Johan (förut Isak) S., gravör, f. 1799, d. 1859
i Paris, blef elev vid konstakademien samt egnade
sig åt stengravyr och skulptur och var en af de unge
konstnärer, som vid denna tid sökte ge plastisk
gestalt åt de fornnordiska myterna. Vid den af
Götiska förbundet utlysta konsttäflingen 1818 vann
han pris för sin relief Tors strid med jättarna
, och vid förbundets utställning s. å. uppträdde
han med denna och några kaméaftryck. 1820 blef
han agré i konstakademien samt innehade dess
resepension 1822-29. Han for till Paris,
där han sedan stannade. För Sverige utförde han
de båda vackra medaljerna öfver kronprins Oskar som
Uppsala universitets kansler (1822) samt öfver Karl
De Geer (1823). Han lär ha utfört medaljer äfven för
Ludvig Filip och Napoleon III, men mest sysselsatte
han sig med sigillgravyr.


Nordisk Familjebok, Uggleupplagan.


Portal, Antoine


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



Try, Lonicera xylosteum - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10210

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

KLINT, ERIK af.

Biografiska uppgifter:1732-1812.
Före adlandet Klint, sjöofficer, ämbetsman, f. 6 okt. 1732 på Kölby, Ljungby skn, Kalmar län, d. 10 nov. 1812 på Visborgs kungsgård på Gotland. Föräldrar: häradshövdingen och lagmannen Esaias K. och Brita Maria Bubb. - K. blev 1750 kofferdibåtsman och 1755 löjtnant vid amiralitetet samt 1757 militärguvernör och informationsofficer vid den i Karlskrona året förut inrättade kadettskolan, som han kom att ägna många år av sitt bästa arbete. K. företog 1764-66 en Ostindienresa på skeppet Finland samt blev 1767 befordrad till kaptenlöjtnant och 1776 till major vid örlogsflottan. Vid sidan av sin lärartjänst provseglade K. de av Chapman nykonstruerade örlogsfartygen, samt ritade och korrigerade under konteramiral Johan Nordenanckars ledning bl.a. sjökort över Östersjön och Finska viken. Vid utbrottet av Gustav III:s ryska krig 1788 erhöll K. befälet på flaggskeppet Gustaf III med storamiralen hertig Karl ombord, en förtroendepost han behöll under hela kriget. Han deltog med utmärkelse i sjöslagen vid Hogland 1788, efter vilket han blev överstelöjtnant, vid Ölands s. udde 1789, vid Reval 1790, där han sårades och räddade sitt fartyg ur ett farligt läge, samt i utbrytningen från Viborgska viken s. å. År 1791 utnämndes K. till lotsofficer vid s. distriktet. Efter hemkomsten från kriget fick K., som vid den stora eldsvådan i Karlskrona förlorat sitt hem, 1793 som belöning för sina förtjänster under kriget arrendera Visborgs kungsgård på Gotland. S. å. blev K. överste och 1795 lotsdir. Åren 1798-1808 var han tf. landshövding på Gotland. Han adlades 1805. - K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1783. - Gift 1768 med Catharina Charlotte Gyllenstam.

Naval officer, director of pilots, assistant district judge. Took part in sea battles off Hogland in 1788 and off Öland's southern tip in 1789 as weIl as 'the gauntlet at Viborg Bay' in 1790. Father of Gustaf af Klint. Ennobled 1805.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.