HÄLLSTRÖM, CARL PETER.
Biografiska uppgifter:1774-1836.
Svensk kartograf.
'Föddes i Ilmola socken af Wasa län i Finland, d. 27 Febr. 1774. Fadern, Carl H., var der då Pastors-Adjunct, men blef sedan Comminister. Modern var Anna Rein. Student i Åbo 1792, Phil. Mag. 1795, undergick derefter examen i Lagfarenheten och ingick i Bergs-Collegium, der han 1796 blef Auscultant och året derpå Geschworner. Förflyttades 1801 såsom Ingenieur till Landtmäteri-Contoiret; 1802 Premier Ingenieur, några år derefter Capitaine vid Sjömätningscorpsen samt 1809 Förman för Sjö-chart-archivet. Under tiden Ledamot i K. Strömrensningscomitéen, i hvilken egenskap han utförde många gagneliga förrättningar. När denna indrogs, blef H. 1827 Chef för Norra Canaldistrictet, samt 1830 Contoirschef för Expeditionerna. Sedan 1810 Major vid flottan, erhöll han 1826 Öfverste-Lieut:s n. h. o. v. R. W. O. 1818. Ledamot af K. Vet.-Akad. 1804, af K. Landtbr.-Akad. 1812, samt Förvaltare i Räkenskapsafdeln., af K. Krigs-Vet.-Akad. (der i flere år föredragande i Sjö-krigsvetenskapen), samt af K. Patriotiska. Sällsk., Finska och Andra Hushållssällskap. Död d. 13 Mars 1836 och begrafven på S:t Johannis kyrkogård. Gift: 1) med Maria Silfverberg; 2) med Charl. Waldius, med hvilken han hade 2:ne honom öfverlefvande söner.'
'H:s förtjenster äro stora och mångfaldiga; hans vidsträckta geographiska, geodetiska och hydrographiska mätningar hafva på en gång bidragit till fäderneslandets kännedom och medfört betydlig praktisk nytta. Hans drift och arbetsförmåga voro lika ovanliga som hans anspråkslöshet. H:s offentliga verksamhetsbana öppnades genom inträdet i patrioten Hermelins hus såsom informator. För dennes stora Chartverk började han 1798 (se Tillägg) samla materialier och på dess bekostnad anställa mätningar, hvilkas resultat framlades i den Atlas öfver fäderneslandet, som begyntes 1800 och till 1818 utgjorde ett antal af 22 chartor, hvilkas värde tillräckligt är bekant. I början möttes detta företag af brist på skickliga chart-gravörer; och för att undanrödja detta företog H. år 1803, på Friherre Hermelins bekostnad, en resa öfver Köpenhamn till London, att på senare stället låta utföra sin ovanliga fina teckning i tvenne chartor, likasom till prof för inhemska gravörer. Från samma resa hemförde han äfven erforderliga instrumenter till astronomiska observationer för ortbestämmelserna. Han blef härigenom iståndsatt till utarbetandet af de många upplysande afhandlingar öfver orters polhöjder och lägen, af hvilka skrifter Vet.-Akad Handlingar förvara flere. Utom det stora chart-verket har H:s mästarehand prydt och fullständigat många enskilda arbeten; äfvensom flere geologiska och petrographiska chartor öfver särskilda orter af honom blifvit utarbetade. På detta sätt finner man chartteckningar af honom åtfölja Skjöldebrands ”Voyage Pittoresque”, Sjöborgs ”Skånes Beskrifning”, Berggrens ”Resa i Österlanden”, Palmblads ”Beskrifning öfver Palaestina”, Hisingers ”Geologiska Arbeten” m. m. Antalet af chartritningar för sådana ändamål öfverstiger vida det förutgående. Alla dessa arbeten få ett ökadt värde genom den skönskrifning, hvarmed H. förmådde gifva rum åt mindre bemärkta orters namn, samt hans ytterst fina och lediga teckning, till utstakande af orternas gränser.
I egenskap af Kongl. Strömrensnings-comitéens ledamot företog H. nästan lika mångfaldiga förrättningar som de, hvilka ligga till grund för hans ofvan uppräknade arbeten, ofta samtidiga med dessa. Således finner man honom, ifrån år 1819 till 1831, hafva undersökt och afvägt nästan alla större vattendrag, strömmar och fall, ifrån Linö och Angesö i Norrbotten (till utrönande af möjligheten för båtfart från Gellivari) ända till Blekinges och Skånes flodmynningar och hamnar. Uppräknandet af alla dessa mätningar och afvägningar för kanalers, båt- och flottleders öppnande, sjöars sänkning, strömrensningar, hamnbyggnader, till och med väganläggningar, - såsom den till Norrige, genom Köla och Skillingemarks socknar i Wermland, alla försedda med betänkanden öfver plan och kostnad, - skulle blifva alltför vidlyftigt i denna minnesteckning. H:s, om ock blott i handskrift inom arkiverna efterlemnade, arbeten i denna väg förblifva alltid oskattbara, både för närvarande och kommande tider.
Under de resor i alla riktningar af landet, som H. i och för dessa förrättningar, ofta genom obanade trakter, måste företaga, skall man icke tro att den beräknande geometern, den idoge tecknaren, den arbetsamme författaren varit kall eller likgiltig för de naturens behag, som nordens gjällar, fält och floddalar så ymnigt erbjuda vandraren. Nära bekant med landets Flora, besökte H. aldrig någon aflägsnare ort utan att derifrån hemföra dess sällsammare växter, och dessa med en sådan konstfärdighet inlagda, att de utgöra en prydnad bland Svenska exsiccater i Vet.-Akad. Botaniska Museum.
Slutligen torde de förrättningar och arbeten, som i egentlig tjensteväg ålegat H., böra i möjligaste fullständighet omnämnas. Dessa äro förnämligast utförda inom Sjömätnings-corpsen och för Sjö-charte-archivet: såsom sjömätningen för Gefle och Öregrunds skärgårdar, år 1811; för Östergötlands 1812; expeditionsförandet vid Sjömätnings-corpsen under Chefsledigheten, 1813; triangelmätning öfver Blekinge kust och skärgård, 1814; hydrographiska undersökningar och mätningar öfver Landsorts skärgård samt Söder-Telgeviken, Mälaren och Hjelmaren, 1816-17; likaledes chronometer-observationer, för att bestämma läget af Bottniska vikens kust, från Gefle till Umeå, 1829; samt från Umeå till Torneå, 1830; hvarvid astronomiska observationer anställdes till bestämmande af Haparandas geographiska läge; chronometer-observationer jemte triangelmätning öfver Gottland, 1832; astronomiska observationer vid Ölands fyr, i samband med Kejserliga Ryska chronometer-expeditionen omkring Östersjön, 1833; och, såsom H:s sista förrättning, triangelmätning öfver Calmare län, kust och skärgård, 1835, till ledning för hydrographiska mätningarna öfver densamma.
H:s begge bröder lefva ännu (1840) i Finland, hvarest de äro anställde i tjenst. Den ene, Fredrik Adolf, är Major vid Strömrensnings-Corpsen och Ridd. Af St. Stan. O. 2:dra Cl., af St. Wlad. O. 4:de Cl., och St. Annae O. 3 Cl. Den andre Gustaf Gabriel, f. 1775, är Theol. DOctor. Professor i Physiken vid Universitetet i Helsingfors, Led. Af St. Wlad. O. 3:dje och St. Annae O. 2:dra Classer, Led. af Vetenskaps-Akademierna i Stockholm och Petersburg m. fl.
A. Chartor, se ofvanföre.
B. Skrifter: Förteckning öfver orters geografiska bredd och längd i Vesterbottens Höfdingedöme, som blifvit bestämda genom astronomiska observationer. Sthm 1803, 4:o. – Tal om den tillväxt fäderneslandets geografi vunnit under loppet af de sistförflutna 50 åren, och en öfversigt af geografiska Litteraturens närvarande tillstånd i Sverige, hållet vid Praesidii nedläggande i K. Vet.-Akad. 1812. Sthm 1813, 8:o. – Förteckn. På orters geografiska bredd och längd i Sverige, bestämda genom astronomiska och chronometriska observationer. Sthm 1818. 4:o. – Underdånigt Betänkande och Förslag, rörande afledandet af öfverflödigt vatten utur sjön Hjelmaren. Sthm 1821. 4:o. – I K. Vet.-Akad. Handl.: Geographiska ortbestämningar kring Mälaren, i Norra Sverige, Upland, Nyköpings, Örebro och Sthms Län 1803; i Södermanland, Nerike och Östergötl. 1804; i Östergötl., Småland, Öland, Gottland; samt i Wermland och vid Norska gränsen, 1807; i Vestergötland och i Finland 1808; i Östergötland o. Kalmar län 1809; i Kalmar län, Blekinge och Skåne 1811; vidare i Kalmar län och Östergötland 1813; i Södra delen af Riket 1815. – Biographi öfver Bers-Rådet Frih. S. G. Hermelin, 1821. – Tillägg till N. Bruncronas Anmärkn. ang. vattuminskningen 1823. -. I K. Landtbruks Akad. Annaler: Tankar om Statistik; 3:ne Yttranden och Betänkanden ang. Hjelmarens sänkning 1819; Utlåtande öfver en uppgifven ny måttstock för våtvaror, kärl och rymdmätning.'
(Biographi öfver C. P. Hällström i Vet.-Akad.Handl. 1838. Biografiskt lexikon öfver Namnkunnige Svenske Män. 1876. Ytterligare upplysningar finnes i "Svenska män och kvinnor". 1946. Band G-H s. 595-596.)
Tillbaka till början.
