Död 1597.
Holländsk sjöfarare som ledde flera expeditioner för att finna en nordlig sjöförbindelse med Kina (Nordostpassagen). Sommaren 1594 nådde han Novaja Semljas västkust och följde denna norrut till 77:e breddgraden. Ett annat skepp i expeditionen seglade genom Vaigatsjstredet och hittade isfritt hav vidare längs nordkusten av Asien. En ny expedition året efter hittade emellertid denna passage blockerad av packis och tvingades vända. På sin tredje expedition 1596 hittade Barents Björnön och upptäckte Svalbard som inte tidigare varit känt sedan vikingarnas resor dit. Från Svalbard fortsatte han till Novaja Semlja och seglade runt nordspetsen av ön, där expeditionen blev den första att övervintra i Norra Ishavet. Då skeppen följande vår inte kom loss från isen tvingades manskapet överge dessa och färdas vidare i öppna båtar. Efter stora ansträngningar nådde de flesta fram till Lappland där de blev räddade, men Barents själv och flera andra omkom under resan.
Barentsz was a noted pilot who was convinced by t...
Salmonsen.
1812-87.
Engelsk geograf. Han var son till James Wyld (se denne). Fick först militär träning men gick snart över till faderns verksamhet. Han köpte William Fadens (se denne) kartförlag och blev 1830 medlem av Royal Geographical Society. Hans företag blev med tiden mycket omfattande och 1854 fanns den på tre olika ställen i London. Som kartutgivare ansträngde han sig alltid för att tillgodose det aktuella behovet. I hans produktion finner man således specialkartor över guldgrävardistrikt, krigskartor osv. Hans 'Popular Atlas' fick stor utbredning. Wylds kartor kom ofta kompletterade med värdefulla geografiska upplysningar. Hans största verk som geograf var emellertid en väldigt väl genomarbetad jordglob, som han slutförde 1851. Den var 60 fot hög, 40 fot i diameter och upplyst med gas. Wyld hade titeln kunglig geograf.
Bland arbeten.
Popular Atlas.
Dict. nat. biogr.
Född o. 1615, trol. i Dresden, där V:s namn dock icke anträffats 1610-20 i de tre förs., som ha sina dopböcker bevarade, död efter 1654.
Kopparstickare. Sannolikt son av målaren och kopparstickaren Christopher V., som 1615-50 var bosatt i Dresden. Vistades 1636-54 i Sverige och var här verksam för svenska hovet. Graverade 1639, 25 kopparmått »därefter målen i riket justeras skola». Fick 1642 23/7 i uppdrag att utföra fyra kopparstick till Finska bibeln för 339 dlr smt (Kammarkoll. prot.). Hade 1644 åt hovet »uthstucket een crona och 300 exemplar af stycket till waar tecken åt dem som skola gå och see balletten» för 15 dlr kmt (Hovstatsräk.). »Kopparstickaren Sigismundus Vogel blef kalladt och medh honom handlat at uthsticka uthi koppar 200 st. runiske saker» (Kammarkoll. prot. 1647 10/4). 1647 medföljde V. svenska beskickningen till Moskva och träffade där konterfejaren Johan Detters. Denne överlämnade till V. 15 »schillerier» till försäljning enligt Sigismunds utsago. Detters påstod sig emellertid ha sålt tavlorna till kopparstickaren. Kontroversen ledde till en långvarig process i Stockholm, som V. 1649 förlorade. — Uppbar 1650 31/10 67:16 d...
Bland arbeten.
J. MÅNSSON, Een siö-book … om siö-farten i öster-siön, Sthlm 1644: Johan Månsson, 1644, kpst. (Plåten förvaras i Statens hist. mus.).
Petrus Brahe, kpst. (2 varianter), jämte ätten Brahes stamträd och karta över grevskapet Visingsborg, å samma blad, kpst. (plåten förvaras å Skokloster), gravmonument över Birger Pedersson och hans hustru Ingeborg i Uppsala domkyrka, kpst., samt 5 vignetter med vapen och sigill, kpst.
O. LAURELIUS, Spiritualis forma regiminis, Västerås 1654: försättsblad, länstol med brinnande ljus på karmarna, etsn.
Descriptio pompae restitutionis ornamentorum equestris ordinis a periscelide Gustavi Magni, Gustav II Adolfs insignier till Strumpebandsorden återlämnas i London 1635, 1639, 2 sammanfogade blad, kpst.
De la Gardieska palatset Makalös i Stockholm, efter H. J. Kristler, 1647, kpst.
Totius orbis arctoi metropolis celeberrima Stockholmia, o. 1650, 6 sammansatta blad, kpst. (Plåtarna förvaras i NM.)
J. MÅNSSON, Pass cort öfver Öster siöön.
Hultmark, 1944.
Gulddistriktet Klondike - ca 1897.
Honungsblomster, Herminium inonorchis - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
GERRITSZ [GERARD, GERARDUS, GHERRITSZOON van ASSUM].
Biografiska uppgifter:Hessel 1581-1632.
Gerritsz was apprenticed to W. J. Blaeu as an engraver before starting in business on his own account. He worked closely with Petrus Plancius and his merit may be judged by the fact that he was appointed Cartographer to the Dutch East India Company in preference to Blaeu and subsequently held the same position in a newly formed West India Company. With the new company he came into touch with Johannes de
Laet for whom he prepared a number of new maps of America in the latter's Nieuwe Wereldt published in 1625. His most important early work was a chart showing Henry Hudson's discoveries in his voyage of 1610-11: it is the first to give an outline of Hudson's Bay and indicates Hudson's belief that he had found a way to the North West Passage.
Engraver, cartographer, publisher and bookseller, b. Assum, apprenticed as engraver to Blaeu, Cartographer to Dutch E. India Co. 1617, fl. 1607; from 1612 using sign 'in de Paskaert' or 'sub signo Tabulae Nauticae'. Addresses: (1) opt Water bij die oude Brug [1609], (2) by die Lienbaens Brugh [1616], (3) Nieuwe Zijds Voorburgwal [1624], (4) Doelestraat [1627-32].
Engraved 17 Netherlands (1608?, lost)
Gulick Cleve 1610,
Spain 1612-(15),
Besch. van de Samoyeden Landt 1612,
Besch. van de Zeecusten van Ierlandt 1612,
engd. Blaeu's Lithuania 1613,
Russia 1613,
Italy 1617,
MS charts E. Indies, Pacific & c. 1617-22,
maps in Laet's Novus Orbis 1625,
Eendrachts' Land (W. Australia) 1627,
Rotario W. Indies & S. America 1628-32 MSS.
(Tooley.)
