Död 1597.
Holländsk sjöfarare som ledde flera expeditioner för att finna en nordlig sjöförbindelse med Kina (Nordostpassagen). Sommaren 1594 nådde han Novaja Semljas västkust och följde denna norrut till 77:e breddgraden. Ett annat skepp i expeditionen seglade genom Vaigatsjstredet och hittade isfritt hav vidare längs nordkusten av Asien. En ny expedition året efter hittade emellertid denna passage blockerad av packis och tvingades vända. På sin tredje expedition 1596 hittade Barents Björnön och upptäckte Svalbard som inte tidigare varit känt sedan vikingarnas resor dit. Från Svalbard fortsatte han till Novaja Semlja och seglade runt nordspetsen av ön, där expeditionen blev den första att övervintra i Norra Ishavet. Då skeppen följande vår inte kom loss från isen tvingades manskapet överge dessa och färdas vidare i öppna båtar. Efter stora ansträngningar nådde de flesta fram till Lappland där de blev räddade, men Barents själv och flera andra omkom under resan.
Barentsz was a noted pilot who was convinced by t...
Salmonsen.
Född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm.
Svensk kemist och mineralog.
Sefström blev student i Uppsala 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien.
Sefström, som var en även långt utom Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om 'rullstensfloden'. Han redigerade 'Jernkontorets annaler' 1820-45 och författade flera smärre avhandlingar.
Bland arbeten.
'Karta öfver Trakten kring Fahlun i Petridelauniskt afseende.'
”Undersökning af de räfflor, hvaraf Skandinaviens berg äro med bestämd riktning fårade, samt om deras sanolika uppkomst” (i KVAH)
Cartographer, lawyer and mathematician.
Bland arbeten.
Limburg 1603 for Mercator-Hondius, also used by Keere 1616, 1617, 1622.
Använd också av Blaeu.
Tooley
Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734
Rödnarv, Spergularia campestris - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.
GERRITSZ [GERARD, GERARDUS, GHERRITSZOON van ASSUM].
Biografiska uppgifter:Hessel 1581-1632.
Gerritsz was apprenticed to W. J. Blaeu as an engraver before starting in business on his own account. He worked closely with Petrus Plancius and his merit may be judged by the fact that he was appointed Cartographer to the Dutch East India Company in preference to Blaeu and subsequently held the same position in a newly formed West India Company. With the new company he came into touch with Johannes de
Laet for whom he prepared a number of new maps of America in the latter's Nieuwe Wereldt published in 1625. His most important early work was a chart showing Henry Hudson's discoveries in his voyage of 1610-11: it is the first to give an outline of Hudson's Bay and indicates Hudson's belief that he had found a way to the North West Passage.
Engraver, cartographer, publisher and bookseller, b. Assum, apprenticed as engraver to Blaeu, Cartographer to Dutch E. India Co. 1617, fl. 1607; from 1612 using sign 'in de Paskaert' or 'sub signo Tabulae Nauticae'. Addresses: (1) opt Water bij die oude Brug [1609], (2) by die Lienbaens Brugh [1616], (3) Nieuwe Zijds Voorburgwal [1624], (4) Doelestraat [1627-32].
Engraved 17 Netherlands (1608?, lost)
Gulick Cleve 1610,
Spain 1612-(15),
Besch. van de Samoyeden Landt 1612,
Besch. van de Zeecusten van Ierlandt 1612,
engd. Blaeu's Lithuania 1613,
Russia 1613,
Italy 1617,
MS charts E. Indies, Pacific & c. 1617-22,
maps in Laet's Novus Orbis 1625,
Eendrachts' Land (W. Australia) 1627,
Rotario W. Indies & S. America 1628-32 MSS.
(Tooley.)
