MERCATOR, GERARD (Gerard de Cremere el. Kremer).
5/3 1512- 2/12 1594. Född i Rupelmonde i Flandern, död i Duisburg.
Belgisk-tysk geograf. Från 1530 studerade han vid universitetet i Leuven under astronomen och kartografen Gemma-Frisius (se denne), och var dennes assistent under arbetet med hans jordglob. Hans första självständiga arbete, en Palestinakarta från 1537, finns det idag bara en känd kopia av. Lika sällsynta är flera av hans andra tidigaste arbeten. År 1541 konstruerade han en jordglob över jordklotet och en himmelsglob, båda på uppdrag av kejsare Karl V. År 1552 slog han sig ned i Duisburg där han sedan fortsatte sin verksamhet. 1569 gav han ut en liten bok om kronologi och samma år kom hans framstående världskarta. 1578 gav han ut Ptolemaeus geografi, kompletterad med sina egna kartor. Detta verk kom i 7 nyutgåvor, den senaste 1794. Mercator är ansedd som den mest betydelsefulla geografen sedan Ptolemaeus. Hans främsta verk, 'Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi' utkom första gången 1585 och slutfördes 1595, en kort tid efter hans död. Detta arbete var epokavgörande och kom fram till 1642 ut...
Bland arbeten.
Atlas, sive cosmographicae meditationes de fabrica mundi.
(Averdunk. - Bagrow. - Nederl. biogr. X.)
1747-1832.
Naval commission in 1764, retiring as vice-admiral 1790. The royal letter of discharge lauded him for his 'splendid fidelity and bravery.'
Sveriges sjökartor – A. Hedin.
1784-1870. Född i Nagu socken, Åbo och Björneborgs län, Finland, död i Stockholm.
Finsk-svensk officer och kartograf. Son till kaptenen Gabriel August Hagelberg och Anna Lovisa Qvick; u.ä.-dotter till fältmarskalken greve Augustin Ehrensvärd. Hagelstam utmärkte sig som officer i finska kriget och i sjömätningsarbeten. 1810 utnämnd till kapten i den nyupprättade Sjömätningskåren, och avancerade senare till överste. 1814 var han den svenska regeringens kommissionär i Köpenhamn vid överlåtelsen av norska kartor och andra arkivalier rörande Norge. Initiativtagare till Väddö kanal i Roslagen. Hagelstam utarbetade ett flertal kartor över Sverige och Norge, för detta arbete adlad 1818. Som riksdagsman var han en ivrig nykterhetsförespråkare och medverkade till att brännvinsskatten lades om 1855 och att husbehovsbränningen förbjöds 1860. Medlem av Krigsvetenskapsakademin och utgivare av flera militära skrifter om Sveriges kust- och havsförsvar. Hagelstam var gift med Eva Fredrika Burenstam (1791-1877), genom vilken han ärvde Stjärnsunds slott i Askersunds landsförsamling, som han 1823 sålde till k...
Bland arbeten.
Ska artikeln hit?
Stockholm - Mentzer ca 1860.
'Ahlafors spinneri i Göteborg.' - Gustaf Pabst 1870-1879.
Frisius, Gemma. [Reinerszoon, Jemme.]
Biografiska uppgifter:9 december 1508 - 25 maj 1555.
Gemma Frisius was a physician, mathematician, cartographer, philosopher, and instrument maker. He created important globes, improved the mathematical instruments of his day and applied mathematics in new ways to surveying and navigation.
Frisius was born in Dokkum, Friesland (present-day Netherlands) of poor parents, who died when he was young. He moved to Groningen and studied at the University in Leuven beginning in 1525. He received the degree of MD in 1536 and remained on the faculty of medicine in Leuven for the rest of his life. His oldest son, Cornelius Gemma, edited a posthumous volume of his work and continued to work with Ptolemaic astrological models.
While still a student, Frisius set up a workshop to produce globes and mathematical instruments. He became noted for the quality and accuracy of his instruments, which were praised by Tycho Brahe, among others. In 1533, he described for the first time the method of triangulation still used today in surveying. Twenty years later, he was the first to describe how an accurate clock could be used to determine longitude. Jean-Baptiste Morin (1583–1656) did not believe that Frisius' method for calculating longitude would work, remarking, 'I do not know if the Devil will succeed in making a longitude timekeeper but it is folly for man to try.'
Frisius created or improved many instruments, including the cross-staff, the astrolabe and the astronomical rings. His students included Gerardus Mercator (who became his collaborator), Johannes Stadius, John Dee, Andreas Vesalius and Rembert Dodoens.
A lunar crater has been named after him.
Bland arbeten:
(Cosmographia (1529) von Petrus Apianus, annotated by Gemma Frisius)
De principiis astronomiae et cosmographiae (1530)
De usu globi (1530)
Libellus de locorum describendorum ratione (1533)
Arithmeticae practicae methodus facilis (1540)
De annuli astronomici usu (1540)
De radio astronomico et geometrico (1545)
De astrolabio catholico (1556)
